Yrsel är en känsla av omtöckning eller svimningskänsla. Vertigo är en mer specifik form av yrsel som känns som att rummet snurrar runt dig, att du själv roterar eller att du håller på att ramla – trots att du i själva verket står stilla. Att diagnostisera vertigo kräver att många möjliga orsaker undersöks, eftersom en rad olika tillstånd kan ligga bakom besvären.
Lätt huvudsvaghet förväxlas ofta med vertigo. En central del av den medicinska utredningen är därför att skilja mellan tillstånd som enbart ger yrsel och tillstånd som ger äkta vertigo. Det är också viktigt att komma ihåg att vertigo inte är samma sak som höjdskräck (akrofobi), vilket många felaktigt tror. Vertigo kan dessutom vara mycket invaliderande – vissa drabbade kan inte ligga platt, titta uppåt eller sova på rygg utan att drabbas av kraftiga snurrepådrag, ibland med illamående och kräkningar som följd.
Det första steget i utredningen är att avgöra var i kroppen problemet sitter. Enbart omtöckning och svimningskänsla tyder ofta på en kardiovaskulär störning, till exempel lågt blodtryck eller hjärtproblem. Äkta vertigo innebär däremot en tydlig rörelsekänsla: rummet verkar vrida sig, du känner att du själv snurrar eller att du rör dig åt vänster eller höger, framåt eller bakåt – fastän du står stilla. Äkta vertigo kan tyda på en sjukdom i örat eller i hjärnan och bör alltid utredas ordentligt.
Berätta om hörselbesvär. Informera din läkare – helst en neurolog eller öronspecialist – om du har samtidig tinnitus (ringningar eller dånande ljud) eller hörselnedsättning i ett eller båda öronen. Det hjälper läkaren att avgöra om man ska undersöka kolesteatom, akustikusneurinom eller Ménières sjukdom (vid tinnitus eller hörselnedsättning), eller istället fokusera på godartad lägesyrsel och vestibularisneurit (utan dessa symptom).
Uppge eventuell skada. Tala om för läkaren om du nyligen har varit med om en trauma, till exempel ett slag mot huvudet eller en whiplashskada.
Mät ditt blodtryck. Kontrollera blodtrycket både liggande och efter att du hastigt har suttit dig upp. Högt blodtryck (hypertoni) orsakar oftast bara omtöckning, inte äkta vertigo, även om det i vissa fall kan ge båda besvären.
Kontrollera om din hud är blek. Anemi (blodbrist) kan ge upphov till omtöckning, men sällan till äkta vertigo.
Gör en grundlig undersökning. Låt både öronen undersökas och hjärnan avbildas, till exempel med datortomografi eller magnetkamera. Är öronundersökningen onormal medan hjärnavbildningen är normal, bör läkaren undersöka om det rör sig om öroninflammation (otitis media), kolesteatom eller petrosit.
Tänk på andningen. Berätta för läkaren om du hyperventilerar under yrselanfallena. Det kan tyda på hyperventilationssyndrom, som ofta förbises vid yrselutredningar.
Överväg virusinfektion. Om utredningen hittills inte gett något svar kan en virusinfektion ligga bakom. Virala infektioner, exempelvis herpesvirus, kan orsaka inflammation i innerörat eller i balansnerven (labyrintit respektive vestibularisneurit), vilket kan ge uttalad och långvarig vertigo.
Diskutera Epleys manöver. Vid misstanke om godartad lägesyrsel (BPPV) kan så kallad Epleys manöver hjälpa. Genom specifika huvud- och kroppsrörelser flyttas små kalkpartiklar i innerörat till en position där de inte längre stör balansorganet, vilket ofta ger betydande lindring. Manövern utförs bäst av utbildad vårdpersonal, till exempel fysioterapeut eller läkare.
Sök akut vård om yrseln kommer mycket plötsligt och är kraftig, eller om den åtföljs av dubbelseende, talet påverkas, känselbortfall eller svaghet i armar och ben. Det kan vara tecken på en stroke och kräver omedelbar medicinsk bedömning. Samma gäller om yrseln kommer tillsammans med kraftig huvudvärk, hög feber eller nedsatt medvetandegrad.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online