Öronljus är ihåliga trattformade käglor av duk som doppats i bivax, vilka marknadsförs som ett naturligt sätt att avlägsna överflödigt öronvax och påstådda gifter ur öronen. Användningen är emellertid omdiskuterad, och effekten ifrågasätts av både forskare och läkare. Trots detta förblir öronljus populära och säljs i hälso- och naturkostbutiker, new age-butiker och på nätet. Vissa alternativa vårdutövare och massageterapeuter erbjuder dessutom öronljusbehandlingar till sina klienter.
En artikel skriven av Douglas Hoffman, M.D., Ph.D., i december 1998 beskriver öronvax som en klibbig vätska som produceras av ceruminkörtlarna. Dess uppgift är att fasthålla och därmed fånga främmande föremål innan de hinner ta sig in i hörselgången eller skada trumhinnan. Ibland uppstår problem när vaxet härdar och kan helt täppa till hörselgången, vilket i sin tur kan orsaka hörselnedsättning, öronvärk eller hosta. I sådana fall krävs ofta behandling.
Öronljusning, även kallad "coning", är en urgammal praktik som har använts i Kina, Tibet, Egypten och i hela Amerika. Ursprungligen var konformade föremål av lergods de vanligaste redskapen. Under århundradenas lopp har många kulturer betraktat metoden som en spirituell ritual för att rensa sinnet och skärpa sinnena. Praktiken utövas fortfarande flitigt bland ursprungsfolk i Mexiko samt i Central- och Sydamerika. På grund av hälsoregleringar används numera engångsljus i stället för lerredskap i USA och andra medicinskt avancerade länder.
Enligt öronljusens anhängare driver ljusets spiralform rök in i hörselgången, vilket ska lösgöra vax och annat material. När hörselgången värms upp ska ljuset skapa ett undertryck som drar luft upp genom örontrumpeten till mellanörat och vidare genom den tunna hinnan ut mot ytterörat. Värmen och vakuumet ska sedan fortsätta suga upp det mjukgjorda vaxet och annat material från hörselgången in i ljusets nedre del.
I artikeln "Why Ear Candling Is Not A Good Idea" hävdar Dr. Lisa Roazen att metoden helt enkelt inte kan fungera, eftersom ett undertryck som skulle vara kraftigt nog att dra ut öronvax med största sannolikhet också skulle spränga trumhinnan. Roazen påpekar dessutom att föreställningen om att hörselgången står i förbindelse med strukturer bakom trumhinnan är felaktig. Ytterligare farhågor gäller risken för brännskador av hett vax, som både kan skada trumhinnan och allvarligt täppa igen hörselgången.
För ursprungsbefolkningar vars spirituella praktiker bygger på uråldriga traditioner kan öronljusningen ha ett kulturellt och rituellt värde. Den som söker lindring vid problem med öronvax rekommenderas dock att välja säkrare och mer tillförlitliga behandlingsmetoder, till exempel att kontakta en läkare eller att använda skonsamma och effektiva bevattningssystem som finns att köpa på apotek.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online