Auditiv bearbetningsstörning (APD): symtom, orsaker, diagnos och behandling

Vad är auditiv bearbetningsstörning?

Det uppskattas att mellan 3 och 5 procent av alla barn i skolåldern lever med en auditiv bearbetningsstörning, även kallad ljudbearbetningsstörning. Tillståndet förekommer också hos vuxna, men de flesta diagnoser hos vuxna ställs hos personer över 60 år.

I en normal hörselfunktion fångar trumhinnan upp ljudvågor som sedan omvandlas till nervsignaler som hjärnan kan tolka och känna igen. Hos en person med auditiv bearbetningsstörning bryts dock denna process – ljudet når hjärnan, men hjärnan har svårt att bearbeta och tolka informationen på rätt sätt.

Identifiering

Auditiv bearbetningsstörning (Auditory Processing Disorder, APD) är en sensorisk störning där hjärnans bearbetning av ljud inte fungerar som den ska. Enligt National Institute on Deafness and Other Communication Disorders (NIDCD) har personer med APD svårt att uppfatta små skillnader mellan ord som låter lika, trots att orden sägs tydligt och i normal hörbarhet.

Orsaker

De exakta orsakerna till auditiv bearbetningsstörning är inte helt klarlagda, men forskning har hittat samband mellan tillståndet och återkommande öroninflammationer. Kids Health anger också att huvudskador och blyförgiftning kan bidra till utvecklingen av störningen. I vissa fall finns dock inga belägg för att någon skada eller sjukdom ligger bakom, vilket innebär att orsakerna i dessa fall förblir okända.

Symtom

Symtomen vid auditiv bearbetningsstörning varierar från person till person och tyder inte på någon underliggande sjukdom eller nedsatt intelligens. Många som får diagnosen visar inga andra tecken på hörselnedsättning eller fysiska och psykiska funktionsnedsättningar.

Enligt University of Rochester Medical Center finns det dock vissa beteenden och svårigheter som är vanliga bland personer med APD. Det kan handla om problem med:

• Att uttrycka sig verbalt och delta i långa samtal
• Att förstå det man läser
• Att anteckna och ta till sig ny information
• Att lära sig ett främmande språk
• Att förstå tal i bullriga miljöer
• Att föra telefonsamtal
• Att urskilja toner på en musikalisk skala

Diagnos

När det finns misstanke om auditiv bearbetningsstörning görs ett så kallat auditivt bearbetningstest. Många audiologer rekommenderar dock att testet utförs först när barnet fyllt sju år. Anledningen är att hjärnans nervceller då hunnit mogna nog för att ge ett tillförlitligt resultat.

Experter på Appalachian Audiology i Knoxville, Tennessee, uppger att testet kan fastställa var i hörselprocessen svårigheterna uppstår. Detta gör det möjligt att ta fram individuella strategier som hjälper personen att kompensera för sina uppfattningsproblem.

Behandling

Kunskapen om och utvecklingen av behandlingsmetoder för personer med auditiv bearbetningsstörning växer ständigt. I boken "When the Brain Can't Hear: Unraveling the Mystery of Auditory Processing" konstaterar författaren Teri James Bellis att det inte finns någon enskild behandling som kan lösa störningen. Störningens komplexitet gör att en kombination av metoder ofta krävs för att förbättra ljuduppfattningen.

Därför använder terapeuter olika tekniker, bland annat:

• Träning av auditivt minne – stärker förmågan att minnas och bearbeta ljudinformation
• Elektroniska hörtränare – apparater som hjälper personen att fokusera på relevanta ljud
• Miljöanpassningar – exempelvis minskat bakgrundsbuller i klassrum och hem
• Auditiv integrationsträning – tränar hjärnans förmåga att tolka ljud korrekt

Med rätt anpassningar och träning kan många med APD lära sig hantera sin ljuduppfattning betydligt bättre och leva ett normalt liv.