Tinnitus, alltså susningar eller ringningar i öronen, och öroninflammation (otitis media), en infektion i mellanörat, är två av de vanligaste öronbesvären. Båda tillstånden går att behandla, men de kan orsaka betydande obehag – inte bara i öronen utan även i andra delar av kroppen, exempelvis genom påverkad sömn, koncentration och balans.
Tinnitus kan ha flera olika orsaker. Vanliga faktorer är exponering för höga ljud, stelning av de små benen i mellanörat, Menières sjukdom, skador på huvud eller hals, godartade tumörer samt sjukdomar i blodkärlen. Även åldersrelaterad hörselnedsättning och vissa mediciner kan bidra till besvären.
Öroninflammation orsakas däremot av en infektion – antingen bakteriell eller viral. Den uppstår ofta i samband med förkylning, när slemhinna svullnar och vätska samlas i mellanörat.
Förutom det typiska ringande ljudet kan tinnitus yttra sig som brummande, klickande, visslande eller väsande toner i öronen. Ljuden kan vara konstanta eller komma och gå, och de kan variera i styrka.
Vid öroninflammation är de vanligaste symtomen täppta öron, smärta i örat samt problem med hörsel och balans. Särskilt hos barn kan feber och allmän sjukdomskänsla också förekomma.
Det vanligaste testet för att utreda tinnitus är ett audiogram, en fullständig hörselfunktionsundersökning som kartlägger vilka frekvenser du hör. Läkaren kan även göra en bedömning av dina besvär och din sjukhistoria.
För att diagnostisera öroninflammation använder läkaren ett ljusinstrument som kallas otoskop, med vilket man kan titta in i hörselgången och granska trumhinnan efter tecken på inflammation eller vätska.
Vid tinnitus försöker läkaren först behandla det underliggande tillstånd som orsakar besvären. Det finns dessutom hjälpmedel som kan dämpa ljuden, exempelvis vita brus-apparater eller hörapparater med inbyggd terapiljud. Kognitiv beteendeterapi kan hjälpa dig att hantera besvären bättre i vardagen.
Vid öroninflammation som orsakas av bakterier ordineras oftast antibiotika. Virala infektioner behandlas i stället symtomlindrande med smärtstillande medel, och de flesta infektioner läker av sig själva inom några dagar till en vecka.
Du kan minska risken för tinnitus genom att skydda öronen mot höga ljud, exempelvis med hörselskydd vid konserter eller i bullriga arbetsmiljöer, samt genom att hålla blodkärlen friska med regelbunden motion och god kost. Undvik även att lyssna på hög volym med hörlurar under långa perioder.
Risken för öroninflammation minskar om du undviker förkylningar och håller dig borta från tobaksrök. God handhygien och att inte stoppa fingrar eller föremål i öronen är andra enkla sätt att skydda öronen.
Kontakta vårdcentralen om du har ihållande ringningar i öronen, kraftig öronsmärta, feber eller plötslig hörselnedsättning. Tidig diagnos ökar möjligheterna till effektiv behandling och minskar risken för långvariga besvär.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online