
Godartad paroxysmal lägesyrsel (BPPV), ofta kallad kristallsjuka, är en åkomma som gör att patienten känner att hen rör sig trots att hen är helt stilla. Orsaken är att små kristaller i innerörat, så kallade otoliter, lossnar och vandrar omkring i båggångarna. När kristallerna hamnar på fel plats aktiveras balanssinnet och yrselanfall utlöses. De flesta behandlingar mot lägesyrsel består av fysioterapi i form av specifika huvud- och kroppsmanövrer, och tillståndet går i de allra flesta fall att behandla framgångsrikt.
Det finns flera orsaker till att innerörats kristaller lossnar. Den vanligaste orsaken är huvudtrauma, ofta i samband med bilolyckor eller andra skador mot huvudet. Tillståndet är också vanligt bland äldre på grund av den naturliga slitageprocess som sker med åldern. Andra orsaker kan vara virusinfektioner eller vissa läkemedel, men dessa är betydligt ovanligare. Huvudsymptomet är yrsel, vilket ofta även leder till illamående och oro.
Det tekniska namnet för denna behandling är kanalitomflyttning (canalith repositioning maneuver), och den är förstahandsvalet hos de flesta läkare. Behandlingen innebär att huvudet förs in i fyra olika positioner i en upprepad rörelse. Varje position hålls i cirka 30 sekunder. Framgångsgraden för Epley-manöver ligger på 70–90 procent när den utförs konsekvent och korrekt.
Semont-manöver liknar Epley-manöver men med vissa modifieringar, och den används ofta i kombination med den senare. I många europeiska länder är den förstahandsvalet, medan den är mindre vanlig i USA. Manöver utförs genom att patientens huvud vrids i olika vinklar under bestämda tidsperioder. Precis som vid Epley-manöver flyttas kristallerna tillbaka till rätt position i innerörat.
En mindre använd behandlingsform är Brandt-Daroff-övningar. Denna metod används ofta när det inte är tydligt vilken sida som orsakar yrseln. Övningarna upprepas 10–20 gånger två gånger per dag och utförs genom att patienten lutar sig upprepade gånger åt sidan, vilket medvetet utlöser yrselkänslan. Patienten stannar i positionen tills yrseln avtar. Framgångsgraden är upp emot 90 procent, och resultat kan ofta ses redan inom några dagar.
Om de fysioterapeutiska metoderna ovan inte ger önskat resultat kan andra behandlingar övervägas. Kirurgi används endast som en sista utväg och har en måttlig framgångsgrad. Vissa läkare behandlar symptomen med läkemedel, exempelvis meklizin (Antivert) eller små doser diazepam (Valium). Det är dock viktigt att komma ihåg att läkemedel endast lindrar symptomen – de botar inte själva tillståndet. Det kan också vara klokt att erbjuda vissa patienter en gångkäpp att använda vid kraftiga yrselanfall, för att förebygga fall och skador.
Kontakta läkare om du drabbas av återkommande yrselanfall, särskilt om yrseln utlöses av huvudrörelser eller positionsförändringar. En läkare kan ställa diagnos genom enkla tester, exempelvis Dix-Hallpike-testet, och därefter rekommendera rätt behandlingsform. Med korrekt diagnos och behandling är prognosen för de flesta patienter mycket god.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online