Känslan av vertigo, även kallad yrsel, är ett symtom på ett underliggande medicinskt tillstånd. Vertigo beskrivs ofta som en känsla av att omgivningen rör sig eller snurrar runt, trots att man själv står stilla. Sjukdomar som orsakar vertigo kan bero på något så vanligt som en infektion, men ibland ligger det ett betydligt allvarligare hälsoproblem bakom, exempelvis en tumör. Ihållande eller återkommande yrsel bör därför alltid utredas av en läkare.
Ett akustikusneurinom, även känt som vestibularisschwannom, uppstår när en godartad tillväxt trycker mot vestibularisnerven – nerven som ansvarar för att överföra ljud och upprätthålla balansen. Ett neurom växer långsamt och ger typiskt sett en gradvis hörselnedsättning som kan förvärras över tid, tillsammans med öronringning (tinnitus). Ett stort akustikusneurinom kan dessutom orsaka vertigo, domningar, svaghet och stickningar i ansiktet.
Denna sjukdom är också känd som Ramsay Hunt-syndrom. Orsaken är varicella-zosterviruset (VZV), samma virus som ger vattkoppor. Många år efter en vattkoppsinfektion kan viruset återaktiveras i kroppen och ge upphov till bältros. När blåsor bildas i ansiktet och runt örat kan de trycka mot nerverna i innerörat, vilket påverkar både hörsel och balans och kan utlösa kraftig yrsel.
Vertigo orsakad av multipel skleros uppstår när det uppstår skador på den del av hjärnstammen där den akustiska hjärnnerven sitter, en nerv som är avgörande för hörsel och balans. Personer med MS har också lesioner i hjärnan, och när dessa är belägna i lillhjärnan kan de ytterligare bidra till yrselbesvär. Skador på inneröronsnervarna till följd av MS kan dessutom orsaka vertigo som särskilt märks i mörka rum eller när sinnena saknar yttre stimulering.
Yrsel är ett vanligt symtom vid både godartade och elakartade hjärntumörer. Medulloblastom och gliom är tumörtyper som är belägna i lillhjärnsregionen, vid hjärnans bas. Eftersom lillhjärnan styr koordination och balans kan dessa tumörer ge upphov till både hörselproblem och balansrubbningar.
Det finns flera olika former av migrän: migrän utan aura, migrän med aura (även kallad klassisk migrän), migrän med förlängd aura samt basilarismigrän. De basilara och klassiska varianterna kan orsaka vertigo, som antingen kan inträffa före eller under själva migränattacken. Hos vissa personer uppstår yrseln dock helt oberoende av huvudvärken.
Godartad lägesyrsel är en störning i innerörat som beror på att små mikroskopiska kristaller lossnat och flyter fritt i innerörats vätska. Yrseln utlöses typiskt när man vrider huvudet åt höger eller vänster, och den kommer ofta när man vänder sig i sängen. Anfallen är korta och milda och varar sällan mer än en minut.
Tillfällig yrsel är oftast ofarligt, men kontakta vården om yrseln är kraftig, långvarig eller återkommer ofta. Sök akut vård om yrseln åtföljs av plötslig hörselnedsättning, talbesvär, synrubbningar, svaghet i armar eller ben, eller kraftig huvudvärk – det kan vara tecken på ett allvarligt tillstånd som kräver snabb utredning.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online