
Ultraljud är ljudvågor med en frekvens som ligger över den övre gränsen för mänsklig hörförmåga. Denna gräns ligger normalt kring 20 000 hertz (Hz), även om den ofta sjunker med åldern. Decibel (dB) är däremot en måttenhet som används för att beskriva ett ljuds styrka eller ljudtrycksnivå – det vill säga förhållandet mellan det faktiska ljudtrycket och en referensnivå.
Begreppet decibelnivå kan egentligen inte tillämpas på ultraljud på samma sätt som på hörbart ljud, eftersom ultraljud ligger utanför det område som människan kan uppfatta. Istället karakteriseras ultraljudsvågor vanligtvis av deras frekvens, våglängd samt intensitet eller effekt.
När styrkan hos ultraljud ändå uttrycks i decibel används begreppet ljudtrycksnivå (SPL), som mäts relativt en referenspress – oftast 20 mikropascal (µPa). Intensiteten anges dock vanligtvis i watt per kvadratmeter (W/m²) eller watt per kvadratcentimeter (W/cm²).
Intensiteten hos ultraljudsvågor varierar kraftigt beroende på källa och tillämpning:
Eftersom människan inte kan höra ultraljud finns en risk att starka ultraljudskällor upptäcks sent. Hur farligt ultraljud är beror på flera faktorer, bland annat frekvensen, den avgivna effekten och hur länge samt på vilket sätt exponeringen sker. Vid korrekt användning av medicinsk eller teknisk utrustning är nivåerna dock väl kontrollerade och anses vara säkra.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online