Att köpa hörapparater kan kännas som en överväldigande uppgift. Vilken modell ska du välja? Kommer de verkligen att hjälpa? Hur ser de ut? Och vad kostar de?
Den här guiden går igenom ljudbehandling, storlekar och funktioner som du behöver känna till när du börjar leta efter rätt hörapparat för dina behov.
Analog förstärkning var den enda metoden för att förstärka ljud från den första kommersiellt tillgängliga hörapparaten år 1899 fram till mitten av 1990-talet, då digital teknik introducerades.
Analog hörapparater var enkla och bestod av en mikrofon, en förstärkare, en volymkontroll och en högtalare. De förstärkte alla ljud lika mycket, vilket gjorde det svårt att hålla en behaglig volym och höra tydligt, särskilt i bullriga miljöer. De var också benägna att pipa eller vissla.
Digitala hörapparater har däremot en datorkrets som digitaliserar och analyserar ljudet. När tal upptäcks förstärks vokaler och konsonanter i rätt proportioner, så att samtal låter tydligt och behagligt. Uppträder buller aktiveras en extra mikrofon och speciella brusreducerande algoritmer kopplas in. Tillsammans minskar detta störningen från bakgrundsljud, så att talet förblir hörbart.
Hörapparater för placering i örat har elektroniken inbyggd i ett specialanpassat skal. De finns i storlekar från den mycket små helt-i-hörselgången-modellen (CIC) till fullskalet. En CIC är ungefär lika stor som den inre delen av ett vanligt gem och är konstruerad för att ligga djupt inne i hörselgången. Ett fullskal fyller hela örats concha.
Hörapparater i örat kräver ett avtryck av örat för en anpassad passform, och tillverkningen tar oftast en till två veckor. De finns bara i några få färger, exempelvis rosa, beige eller brun.
Bakom-örat-apparater (BTE) har elektroniken inbyggd i ett litet hölje som sitter bakom örat och leder ljudet till hörselgången via en tunn slang eller tråd. BTE-modeller finns allt från micro-BTE till standard-BTE. Micro-BTE är precis som CIC ungefär lika stor som den inre delen av ett gem, medan standard-BTE motsvarar ett stort gem.
Mini-BTE och micro-BTE räknas som de mest diskreta hörapparatmodellerna och finns i många färger som matchar hårfärgen. Vissa modeller har utbytbara höljen, så att du enkelt kan byta färg senare. Dessa modeller behöver oftast inte tillverkas på mått, vilket innebär att de kan levereras samma dag eller inom någon dag.
Digitala hörapparater har avancerade algoritmer mot återkoppling (pip), vilket gjort dem användbara för helt nya grupper av hörselnedsatta. De kan klassificera ljud och anpassa bearbetningen efter olika lyssningsmiljöer, som musik, trafik, restaurang och tystnad.
I vissa modeller kommunicerar vänster och höger hörapparat trådlöst med varandra, vilket förbättrar förmågan att avgöra varifrån ljud kommer samt koordinerar volym- och programinställningar. Apparaterna kan även lära sig användarens preferenser gällande volym och ton. Många modeller erbjuder dessutom trådlös Bluetooth-anslutning till mobiltelefoner och andra enheter, exempelvis surfplattor och GPS-navigatorer.
De flesta vill helst att hörapparaterna inte ska synas och söker därför den minsta modellen. Har du dock en smal hörselgång kan även den minsta apparat bli synlig, eftersom den inte kan placeras tillräckligt djupt i örat.
Priset på hörapparater kan gå upp till cirka 30 000 kronor per apparat. Kontakta din försäkringsgivare eller regionen för att ta reda på vilka ersättningar du kan ha rätt till – i Sverige täcks hörapparater ofta delvis genom landstingets och regionernas högkostnadsskydd.
Du behöver nödvändigtvis inte den mest avancerade och dyraste modellen. Din audiolog eller hörselkonsult är en hörselvårdsspecialist som kan ge dig råd om vilken typ som passar dina behov bäst.
Hörapparater är medicintekniska produkter som regleras av myndigheter som den amerikanska livsmedels- och läkemedelsmyndigheten (FDA). Innan du får köpa en hörapparat måste din hörsel testas av en hörselvårdsspecialist, och du behöver ett medicinskt intyg från din läkare. Båda dessa ska vara utfärdade inom sex månader före köpet av hörapparaterna.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online