Sömnstadiet under vilket muskelfunktionen nästan helt kopplas bort kallas REM-sömn – förkortning av engelskans "rapid eye movement", alltså snabba ögonrörelser. Detta stadium är en av sömnens mest fascinerande faser och spelar en avgörande roll för både hjärnan och kroppen.
Under REM-sömnen sker flera tydliga förändringar i kroppen:
Det mest distinkta draget hos REM-sömnen är ett tillstånd som kallas muskelatoni. Under denna fas förlorar de flesta skelettmusklerna nästan helt sin spänning, vilket innebär att kroppen befinner sig i ett slags tillfällig förlamning. Endast ögonen, mellangärdet och vissa små muskler fortsätter att fungera.
Denna förlamning är ingen biverkning utan en vital skyddsmekanism. Den hindrar oss från att fysiskt agera ut våra drömmar – något som annars skulle kunna leda till att vi sparkar, slår eller reser oss ur sängen och riskerar att skada oss själva.
Ibland fungerar inte detta system som det ska. Om en person vaknar innan muskelatoni har hunnit släppa kan hen uppleva sömnparalys – ett tillstånd där man är vid medvetande men tillfälligt inte kan röra sig. Det kan kännas skräckinjagande men är oftast ofarligt och övergår inom några sekunder eller minuter.
Å andra sidan kan bristande muskelavslappning under REM-sömnen leda till REM-sömnsyndrom, där den drabbade fysiskt agerar ut sina drömmar, ibland med våldsamma rörelser. Detta tillstånd är ovanligt men bör utredas av läkare.
En vuxen person genomgår normalt fyra till sex sömncykler per natt, och REM-faserna blir successivt längre mot morgonen. Vuxna tillbringar ungefär 20–25 procent av nattens sömn i REM-stadiet, medan spädbarn kan ha betydligt mer – vilket tros vara viktigt för hjärnans utveckling.
Sammanfattningsvis: Det är alltså under REM-sömnen som muskelfunktionen nästan helt stängs av, tack vare den naturliga muskelatonin som skyddar kroppen medan hjärnan lever i sina livligaste drömmar.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online