Vad händer i kroppen när någon drabbas af afrikansk sömnsjuka?

Afrikansk sömnsjuka, även kallad afrikansk trypanosomiasis, orsakas av protozoparasiterna Trypanosoma brucei rhodesiense eller T. b. gambiense. Parasiterna sprids genom bett från tsetseflugor, som förekommer i landsbygdsområden i Afrika söder om Sahara. Sjukdomen utvecklas i två distinkta stadier: ett tidigt så kallat hemolymfatiskt stadium och ett sent neurologiskt stadium.

Hemolymfatiskt stadium (varar från dagar upp till månader)

I det första stadiet förökar sig parasiten i blodomloppet och lymfvävnaderna. Typiska symtom är:

• Feber
• Huvudvärk
• Ledsmärtor
• Klåda och hudutslag

Detta stadium är ofta så milt att det lätt missas eller förväxlas med vanliga infektioner som malaria eller influensa – vilket gör att många drabbade inte söker vård i tid.

Neurologiskt stadium (varar från veckor upp till flera år)

När parasiterna passerar blod-hjärnbarriären tar sjukdomen en allvarlig vändning. De etablerar sig i centrala nervsystemet (CNS), särskilt i hjärnhinnorna och cerebrospinalvätskan, där de fortsätter att föröka sig. Det leder till en rad allvarliga symtom:

• Svåra och återkommande huvudvärk
• Krampanfall
• Förlamning
• Progressiva störningar i dygnsrytmen och sömnmönstret – därav namnet sömnsjuka; drabbade kan drabbas av oförmåga att sova på natten och ovälkomna sömnattacker på dagen
• Personlighets- och beteendeförändringar, såsom irritabilitet, aggressivitet och apati
• Skakningar och tremor
• Progressiv kognitiv svikt, exempelvis minnesproblem och koncentrationssvårigheter
• Svullna lymfknutor på halsen och i armhålorna
• Koma och i slutändan döden om sjukdomen lämnas obehandlad

Det neurologiska stadiet är dödligt utan behandling, och även en kraftig försening av behandlingsstarten kan få fatala följder. Ju tidigare diagnosen ställs, desto bättre är prognosen – därför är medvetenhet om de tidiga symtomen avgörande för överlevnad.