Skador, oavsett om de inträffar på jobbet eller på fritiden, kan påverka en persons arbetsförmåga. Att återvända till arbetet efter en skada kräver ibland begränsningar i de dagliga arbetsuppgifterna, beroende på yrke och typ av skada. Arbetsbegränsningar är nödvändiga för att patienten ska kunna återgå i arbete och försörja sig, samtidigt som kroppen får tid att läka helt. Återgår patienten till sina normala arbetsuppgifter innan läkningen är fullständig finns en betydande risk för ytterligare skador.
När en patient drabbas av en allvarlig skada, genomgår en operation eller lider av ett annat svårt tillstånd krävs ofta en längre återhämtningstid. Patienten kan dock ofta återvända till arbetet innan läkningsprocessen är helt avslutad. Detta görs möjligt genom begränsningar i vilka arbetsaktiviteter eller arbetsuppgifter som får utföras. Arbetsbegränsningar gör det alltså möjligt för patienten att vara aktiv i arbetslivet medan läkningen fortskrider.
Arbetsbegränsningar varierar beroende på typ av skada. I USA ställer Americans with Disabilities Act (ADA) krav på att arbetsgivare gör "rimliga anpassningar" för anställda med en funktionsnedsättning. Även Family and Medical Leave Act (FMLA) täcker förlängd sjukskrivning och frågor kring återgång i arbete efter en skada.
Det är den behandlande läkaren som avgör om arbetsbegränsningar krävs för patienten. Arbetsgivaren begär vanligtvis en dokumentation som anger vilka begränsningar som gäller samt en uppskattad tidpunkt för när den anställde kan återgå till arbetet på helt normala villkor.
De vanligaste typerna av arbetsbegränsningar för en patient som återgår i arbete efter en skada eller operation är stillasittande arbete, lyftbegränsningar och rastregler.
Stillasittande arbetsbegränsningar innebär att endast arbetsuppgifter som kan utföras sittande rekommenderas för patienten vid återgång i arbete. Den juridiska definitionen av stillasittande arbete, enligt Social Security Administration i USA, är "att lyfta högst 10 pund (cirka 4,5 kilogram) och sitta med sporadisk gång". Stående och gång bör inte utgöra mer än två timmar under en åttatimmars arbetsdag.
Lyftbegränsningar anger hur mycket vikt patienten maximalt får lyfta eller bära när hen återgår till sina arbetsuppgifter. Syftet är att skydda till exempel rygg, axlar och leder från överbelastning under läkningsprocessen.
Rastregler innebär att patienten måste ta pauser med jämna mellanrum under arbetsdagen för att undvika överansträngning. Regelbundna raster hjälper till att hålla belastningen på kroppen inom säkra gränser medan återhämtningen pågår.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online