Antiseptika spelar en avgörande roll i vården av akuta traumasår. De används för att skölja sår, vilket avlägsnar smuts och främmande partiklar samt rengör sårytan ordentligt. Antiseptika är effektiva mot bakterier, svampar och virus. Till skillnad från de överanvända antibakteriella produkterna som finns på marknaden idag är antiseptika inte förknippade med någon risk för att bakterier utvecklar resistens, eller för att helt nya former av mikroorganismer uppstår – som den nyliga framväxten av antibiotikaresistenta stammar av tuberkulos.
Ett antiseptikum är ett ämne som används i sårbehandling för att förhindra tillväxt och utveckling av de mikroorganismer som kan orsaka infektioner. De vanligaste antiseptika som används för att behandla akuta traumasår är jod, klorhexidin, väteperoxid och silversulfadiazinkräm. Valet av preparat beror på sårets typ, storlek och placering samt på patientens överkänslighet.
Klorhexidin är ett giftfritt antiseptikum som används för att skölja sår. Det finns i tre former: diacetat, diglukonat och dihydroklorid, där diglukonat är den mest använda varianten. När klorhexidin sköljer ett sår dödar det bakterier genom att skada deras yttre cellskikt och semipermeabla membran, vilket får cellerna att sprängas. Det kan också få bakteriernas cellinnehåll att koagulera, vilket likaså dödar dem.
Preparatet är effektivt mot bakterierna Staphylococcus aureus och Pseudomonas aeruginosa, som båda naturligt förekommer på huden och ofta ligger bakom sårinfektioner. Användning av klorhexidin minskar mängden bakterier på sårytan och ökar därmed sårets läkningstakt.
En treprocentig lösning av väteperoxid används som antiseptikum. Det är ett oxiderande ämne som reagerar med lipider, proteiner och nukleinsyror och används framför allt för att rengöra ytliga sår. Det bör dock noteras att det ännu inte finns några vetenskapligt belagda data som visar att väteperoxid faktiskt gynnar sårläkningen – moderna riktlinjer rekommenderar därför att det används sparsamt och aldrig på djupa eller kroniska sår.
Povidonjod och kadexomerjod används på små akuta sår som desinfektionsmedel. Jod används för att utrota virus, svampar och svampsporer, protozoer, mykobakterier och bakterier. Det verkar genom att kemiskt binda till proteiner, nukleotider och fettsyror i mikroorganismerna och på så sätt döda dem.
Povidonjod finns som lösning, kräm, salva, torrspray eller som impregnerat förband. Kadexomerjod finns i form av salva och förband och har dessutom en förmåga att absorbera sårexudat, vilket gör det särskilt användbart vid sår med stora mängder vätska.
Silversulfadiazin används för att behandla brännskador och finns som vattenbaserad kräm eller som förband. Preparatet är en mikroorganismhämmare, vilket innebär att det hindrar mikrober från att föröka sig, och det används för att bekämpa bakterier, svampar och virus.
Silversulfadiazin kan dock orsaka hudirritation, och ämnet kan tas upp i huden och tas vidare in i kroppen, vilket i vissa fall kan leda till hälsoproblem. Behandling med silversulfadiazin bör därför alltid ske i samråd med sjukvårdspersonal.
Antiseptika är ett värdefullt verktyg i första linjens vård av akuta sår. Klorhexidin är ofta förstahandsvalet för sårvsköljning tack vare sin effektivitet och goda säkerhetsprofil, medan jodbaserade preparat passar bra för desinfektion av mindre sår. Väteperoxid bör användas restriktivt, och silversulfadiazin reserveras främst för brännskador under medicinsk övervakning. Vid osäkerhet om hur ett sår ska behandlas – kontakta alltid vården.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online