University of Alabama i Birmingham blev ett center inom modellsystemet för ryggmärgsskador (SCIMS) redan 1973. Idag finns det totalt 14 SCIMS-center i USA. Dessa finansieras av National Institute on Disability and Rehabilitation Research och betraktas som de ledande vårdgivarna för personer med ryggmärgsskador. Universitetet är även hemvist för det officiella nationella statistikcentret för ryggmärgsskador (NSCISC). I denna roll forskar man om och rapporterar fakta och statistik som omfattar cirka 13 procent av alla ryggmärgsskador i den nationella databasen för ryggmärgsskador (NSCID).
Ryggmärgsskador drabbar oftast unga vuxna mellan 16 och 30 års ålder. Under perioden 1973–1979 låg genomsnittsåldern vid tidpunkten för en ryggmärgsskada på 28,7 år. Under senare år har genomsnittsåldern ökat i takt med att befolkningen i allmänhet blivit äldre. Idag ligger genomsnittsåldern vid tidpunkten för en ryggmärgsskada på 40,2 år.
Mellan 1973 och 1980 utgjorde män 81,8 procent av de ryggmärgsskador som rapporterades till NSCID. Sedan dess har andelen män bland de skadade successivt minskat, vilket ger en sammanlagd andel på 80,8 procent sedan NSCID började sin verksamhet 1973.
Eftersom majoriteten av USA:s befolkning består av kaukasier (vita) drabbar också flertalet ryggmärgsskador kaukasiska amerikaner. Mellan 1973 och 1979 utgjorde kaukasiska offer cirka 76,8 procent av alla rapporterade skador i NSCID. De återstående 23,2 procenten fördelade sig på afroamerikaner (14,2 procent), asiater (0,9 procent), latinamerikaner (5,9 procent) samt personer med okänd etnisk bakgrund (2,2 procent). Sedan dess har andelen kaukasiska offer minskat till 66,2 procent, medan ryggmärgsskador bland andra etniska grupper har ökat.
Den vanligaste orsaken till ryggmärgsskador är trafikolyckor. Sedan 2005 har 41,3 procent av alla ryggmärgsskador orsakats på detta sätt. Bland de övriga orsakerna är fall vanligast (27,3 procent), följt av våldshändelser (15,0 procent) samt idrott- och fritidsaktiviteter (7,9 procent). Okända orsaker står för 8,5 procent av skadorna. Sedan 1979 nådde andelen våldsrelaterade ryggmärgsskador sin topp under 1990-talet, då de stod för 24,8 procent av de skador som rapporterades till NSCID.
Den beräknade återstående livslängden för personer med ryggmärgsskador varierar beroende på skadans svårighetsgrad och hur lång tid som gått sedan skadan inträffade. I takt med att ny medicinsk teknik utvecklas ökar livslängden. Yngre personer som har överlevt minst ett år efter sin skada har den högsta förväntade livslängden. De vanligaste dödsorsakerna för personer med ryggmärgsskador är lunginflammation, njursvikt och lungemboli.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online