1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Fem typer av öppna sår – och hur du behandlar dem

Vad är ett öppet sår?

Öppna sår är ofta mycket smärtsamma för den drabbade och kan kännas skrämmande för den som ska ge första hjälpen. Innan du påbörjar någon behandling är det viktigt att veta vilken typ av sår du har att göra med – på så sätt undviker du att förvärra skadan eller behandla den på ineffektivt sätt. Det finns minst fem typer av öppna sår: skrubbsår, snittsår, rivsår, punkteringssår och avulsioner. Ett slutet sår påverkar däremot vävnaden under huden, till exempel ett blåmärke eller en blodfylld blåsa.

1. Skrubbsår (abrasion)

Skrubbsår orsakas oftast av friktion mellan huden och en grov yta och kallas i vardagligt tal för skrubbningar. Eftersom skadan ligger nära hudens yta blir blödningen sällan allvarlig. Utan rätt vård kan såret dock bli infekterat och lämna ärr. Rengör skrubbsåret med tvålvatten för att avlägsna smuts som fastnat i huden, och undvik att klia eller peta i såret och skorporna.

2. Snittsår (incision)

Snittsår är rena, skarpa sår som orsakas av vassa föremål som knivar, rakblad eller glasskärvor. De kan vara djupa och leder ofta till kraftig och snabb blodförlust. Å andra sidan blir snittsår sällan infekterade, eftersom snittet saknar ojämna kanter där smuts kan fastna. Applicera direkt tryck på såret för att dämpa blödningen och sök akut vård om blodförlusten är kraftig och pågående.

3. Rivsår (laceration)

Ett rivsår är en sönderrivning i huden som oftast orsakas av trubbiga föremål. Rivsår kan vara svåra att behandla och läkningstiden är ofta längre än vid andra typer av öppna sår. Skadan drabbar inte bara huden utan orsakar ofta omfattande skador på underliggande vävnader. Eftersom såret vanligtvis har ojämna, sönderrivna kanter är det också mer infektionsbenäget. Kraftig blödning är en ytterligare risk, och professionell vård rekommenderas alltid vid rivsår.

4. Punkteringssår (puncture)

Punkteringssår orsakas oftast av spikar, nålar eller andra små, spetsiga föremål. De kan se harmlösa ut, men ett punkteringssår kan skada underliggande organ och orsaka inre blödningar. Denna typ av sår är också känslig för stelkramp och bör undersökas av en läkare om den är allvarlig. Har du ett punkteringssår där föremålet fortfarande sitter kvar i huden ska du aldrig dra ut det själv – låt vårdpersonalen ta hand om det.

5. Avulsion (utrivet sår)

En avulsion innebär att vävnad rivs sönder på ett allvarligt sätt, vilket ofta leder till hängande hudbitar eller att huden rivs av helt. Om en bit hud lossnat helt ska du försöka hitta den, skölja den ren, linda in den i sterilt förband och förvara den i en steril plastpåse. Frys den inte och lägg den inte helt i vatten. Blödningen kan vara kraftig och tryck bör appliceras omedelbart. Hänger huden fortfarande kvar i såret lägger du tillbaka den på plats och trycker stadigt.

När bör du söka vård?

Sök alltid medicinsk vård om blödningen inte kan stoppas, om såret är djupt eller om det orsakats av ett smutsigt eller rostigt föremål. Kontrollera också att ditt stelkrampsskydd är aktuellt – särskilt vid punkteringssår och rivsår. Med rätt bedömning och snabb behandling ökar chansen till en snabb och komplikationsfri läkning.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online