Vid en vrickad fotled är det oftast ligament eller muskler som skadas. I vissa fall kan dock en fraktur uppstå. Vid de flesta fotledsfrakturer är det benen runt fotleden – nedre delen av skenbenet (tibia) eller vadbenet (fibula) – som bryts. Men så är inte alltid fallet. Vid en så kallad Maisonneuve-fraktur sitter själva brottet långt upp på underbenet, samtidigt som fotleden är den del som drabbats av den ursprungliga skadan.
En Maisonneuve-fraktur är ett brott på den övre delen av vadbenet (fibula), det vill säga benet på utsidan av underbenet. Skadan beskrevs första gången av den franske kirurgen Jules-Germain Maisonneuve på 1800-talet och kännetecknas av att kraften från skadan överförs genom ledbanden mellan skenbenet och vadbenet, så kallade syndesmos.
Frakturen uppstår vanligtvis när fotleden med stor kraft roteras utåt. Rörelsen överför ett vridmoment genom vadbenet, vilket kan leda till att benet bryts högt upp nära knäleden. Samtidigt skadas ofta ledband och syndesmos runt fotleden, vilket gör skadan mer komplex än en vanlig fotledsstukning.
En Maisonneuve-fraktur ger upphov till tydlig tryckömhet på utsidan av underbenet, strax under knäleden. Smärta känns också i fotleden till följd av stukningen. Svullnad, nedsatt rörlighet och svårighet att belasta benet är vanliga symtom. Eftersom smärtan i fotleden ofta dominerar kan brottet högt upp på underbenet förbli oupptäckt om inte hela underbenet undersöks noggrant.
För att kunna ställa diagnosen måste en läkare ta röntgenbilder, både av fotleden och av hela underbenet inklusive knäledens närhet. Olika ortopediska stabilitetstester utförs dessutom för att bedöma om ledbanden i fotleden är skadade. Detta är avgörande eftersom behandlingsvalet styrs av hur instabil fotleden har blivit.
Behandlingen varierar beroende på skadans svårighetsgrad. Vid denna typ av skada är fotledsstukningen ofta allvarlig, vilket kan kräva kirurgisk stabilisering av fotleden. Operation behövs i många fall även för att fixera själva Maisonneuve-frakturen, exempelvis med skruvar eller plattor som återställer syndesmosens funktion.
Efter eventuell operation eller gipsbehandling följer en omfattande rehabiliteringsperiod. Den innebär vanligtvis successiv belastningsuppbyggnad, rörelseträning och styrkeövningar för att återfå full funktion i fotled och underben. Rehabiliteringstiden kan vara flera månader, och regelbundna kontroller hos läkare och fysioterapeut är viktiga för ett gott slutresultat.
Kontakta sjukvården om du har svårt att belasta foten efter en skada, har kraftig smärta, svullnad eller misstanke om brott. Uppge alltid om du känner ömhet högt upp på underbenet, då detta kan vara ett tecken på en Maisonneuve-fraktur som kräver särskild utredning.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online