
Trycksår kan variera i svårighetsgrad från en rodnad hudfläck till ett allvarligt öppet sår som skadar hud, muskler och ben. Denna typ av sår kan utvecklas snabbt och orsakas av konstant tryck som avskär blodcirkulationen till olika kroppsdelar. När cirkulationen uteblir börjar vävnaden dö.
Trycksår uppstår oftast på beniga områden i kroppen som inte är dämpade av muskler eller fett, exempelvis ryggraden, korsbenet, skulderbladen, höfterna, hälar och armbågar. Behandlingen syftar till att avlasta trycket, hålla såret rent, upprätthålla en fuktig sårmiljö, äta hälsosamt, avlägsna skadad vävnad och behandla eventuella infektioner.
Avlasta såret genom att lägga ett överlägg på madrassen eller skaffa en dyna till stolen eller rullstolen, och byt kroppsställning ofta. Överlägg och dynor finns i olika material, som skum, gel samt luft- eller vattenfyllda kamrar. Är du sängliggande bör du byta position – eller få hjälp att göra det – minst varannan timme. Sitter du större delen av dagen i en stol eller rullstol ska du flytta tyngdpunkten ungefär var femtonde minut.
Använd gärna kuddar eller en skumkil för att hålla den nya positionen, men se till att det inte finns några veck eller sömmar under kroppen, eftersom det kan bidra till trycksår.
Sköt om såret enligt läkarens anvisningar. Trycksår där huden inte har brustit rengörs dagligen med mild tvål och vatten. Andra trycksår rengörs vanligtvis med saltlösning (koksalt) vid varje förbandsbyte.
Exempel på förband som används vid trycksår är fuktiga kompressförband och ocklusiva förband, som hydrokolloidförband eller transparenta filmer. Vilket förband läkaren väljer beror på hur mycket exsudat såret producerar, om det finns infektion samt sårets storlek, placering och djup. Fuktiga kompressförband byts flera gånger per dag, medan ocklusiva förband byts var tredje till sjunde dag.
Drick tillräckligt med vatten varje dag och ät en hälsosam kost. Enligt National Institutes of Health rekommenderas ett dagligt intag av sex till åtta glas à 2,4 deciliter vatten.
Ät livsmedel som är rika på C-vitamin, protein och zink – näringsämnen som kroppen behöver för att läka. Protein finns bland annat i kött, fisk, kyckling, ägg, mjölk, yoghurt, ost och sojabönor. C-vitamin finns i citrusfrukter, gröna paprikor, tomater, potatis och honungsmelon. Zink finns i nötkött, fläsk, lammkött, kyckling och jordnötter.
Kontakta din läkare om såret innehåller död eller infekterad vävnad, eftersom båda hindrar sårläkning. Läkaren avlägsnar den skadade vävnaden antingen kirurgiskt eller icke-kirurgiskt. Vilken metod som används beror på mängden och tjockleken på den ohälsosamma vävnaden samt på ditt allmänna hälsotillstånd. Läkaren kan även ordinera antibiotika i tablettform eller lokalt applicerbar antibiotika för att behandla eventuell infektion.
Rör på dig dagligen för att förbättra cirkulationen och stärka kroppen. Din läkare eller fysioterapeut kan ta fram ett träningsprogram som passar din situation. Prata också med din läkare om hur du kan sluta röka, eftersom tobak försämrar sårläkningen och skadar huden.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online