1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Varför gör min hand ont? Vanliga orsaker och när du ska söka vård

Händerna använder vi hela tiden – därför märks smärta eller obehag i handen snabbt i vardagen. Orsakerna kan vara många: allt från överbelastning och slitage till nervpåverkan och inflammatoriska sjukdomar. Här går vi igenom de vanligaste förklaringarna, uppdelade efter typ av besvär.

Skador och överbelastning

Vrickningar och sträckningar

Ledband och senor i handen kan översträckas eller till och med brista, oftast till följd av ett plötsligt kraftigt grepp, en vridning eller upprepad belastning. Smärtan förvärras ofta vid rörelse och kan åtföljas av svullnad.

Muskelbristningar

Även muskelfibrerna i själva handen kan skadas vid överansträngning – till exempel vid hårt grepp, dragning eller lyft. Det ger ömhet, smärta och ibland nedsatt kraft i handen.

Benbrott (frakturer)

Ett brott i handloven, mellanhanden eller fingrarna uppstår oftast vid fall, idrottsskador eller direkta slag. Typiska tecken är kraftig smärta, svullnad, blåmärken och svårighet att röra handen normalt.

Främmande föremål

Stickor, glasfragment eller metallspån som fastnat i huden kan ge lokal smärta och obehag – ibland utan att synas tydligt. Kontrollera huden noggrant och sök vård om föremålet sitter djupt.

Nervrelaterade orsaker

Karpaltunnelsyndrom

När medianusnerven kläms i handleden uppstår domningar, stickningar, smärta och svaghet i tummen och de närmaste fingrarna. Besvären är vanliga hos personer som utför repetitiva rörelser, exempelvis tangentbordsarbete eller monteringsarbete, samt under graviditet.

Nervskador

Skada eller irritation på nerver som styr handens rörelser och känsel kan bero på trauma, långvarigt tryck eller sjukdomar som diabetes. Symtomen varierar från domningar och stickningar till nedsatt funktion.

Nervinklämning

En nerv kan komprimeras av omgivande vävnad – till exempel ulnarisnerven i Guyons kanal vid handleden. Det kan ge smärta, stickningar och svaghet på handens utsida och i lillfingret.

Perifer neuropati

Skada på nerver utanför hjärnan och ryggmärgen ger ofta symtom som smärta, domningar och svaghet i både händer och fötter. Diabetes, vissa läkemedelsbehandlingar och högt alkoholintag är vanliga orsaker.

Raynauds fenomen

Vid Raynauds påverkas cirkulationen i fingrarna, ofta utlöst av kyla eller stress. Anfallen ger smärta, domningar, stickningar och tydliga färgförändringar – fingrarna blir vita, sedan blå och till sist röda när blodflödet kommer tillbaka.

Inflammation och ledsjukdomar

Seninflammation (tendinit)

Senor, som förbinder muskler med ben, kan bli inflammerade av upprepade rörelser. Det drabbar ofta tummen, handleden eller basen av fingrarna och ger värk som förvärras vid användning.

Artrit och artros

Flera former av ledsjukdom kan påverka händerna. Artros är en slitageskada där brosket bryts ner, medan reumatoid artrit är en autoimmun inflammation som ger stelhet, svullnad och värk – särskilt på morgonen. Båda leder till nedsatt rörlighet och funktionsnedsättning över tid.

Snappfinger

När böjsenan i en finger blir förtjockad och inflammerad kan fingret låsa sig eller snappa till när det böjs och sträcks. Många beskriver det som att fingret hakar upp sig och behöver rätas ut manuellt.

Dupuytrens kontraktur

Bindväven i handflatan blir förtjockad och drar ihop sig, vilket gradvis böjer ett eller flera fingrar in mot handflatan. Tillståndet är vanligare hos män och har samband med diabetes, ärftlighet och vissa yrken.

Infektioner och cystor

Infektioner

Bakteriella eller virala infektioner i hand eller handled, såsom hudinfektion (cellulit) eller varbildning i en led, kan ge kraftig smärta, svullnad, rodnad, värme och feber. Sök vård snabbt vid misstanke om infektion.

Ganglion

En ganglion är en vätskefylld cysta som ofta bildas på baksidan av handen eller handleden, i anslutning till senor eller leder. Den är i regel ofarlig men kan göra ont om den trycker mot omgivande strukturer.

Vad kan du göra själv?

Vid lindriga besvär kan vila, avlastning, kylande omslag och receptfria smärtstillande läkemedel hjälpa. Undvik de rörelser som utlöser smärtan och återgå successivt till aktivitet när besvären lättat. Beror problemet på repetitivt arbete kan ergonomiska justeringar – som handledsstöd vid tangentbordet och regelbundna pauser – förebygga återkommande problem.

När ska du söka vård?

Kontakta vården om smärtan i handen är kraftig eller består över tid, om den åtföljs av svullnad, feber, domningar eller nedsatt kraft, eller om den stör din vardag. Vid misstanke om benbrott, infektion eller plötsligt inträdande svaghet bör du söka vård omgående. En tidig bedömning ökar chansen till snabb behandling och bra läkning.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online