Prostaglandiner: funktioner och effekter i kroppen

Prostaglandiner produceras av kroppens egna celler och påverkar samtliga organsystem. De spelar en roll i en rad fysiologiska och hormonella processer och arbetar ibland mot varandra för att skydda kroppen. Beroende på yttre stimuli och sin biologiska cellstruktur utövar prostaglandinerna diffusa kemiska och mekaniska effekter i kroppen.

Funktion

Prostaglandiner är naturligt förekommande ämnen som härstammar från fettsyror och syntetiseras av cellerna i däggdjurens kropp. De bildas i varje kroppscell utom de röda blodkropparna och svarar på olika stimuli genom att direkt påverka hormoner och celler i de vävnader där de finns. Prostaglandinerna förekommer endast i mycket små mängder och bryts dessutom snabbt ner i blodet.

Typer

De olika typerna av prostaglandiner är direkt kopplade till de effekter de har i kroppen:

• Prostaglandin E och F (pE och pF) verkar i den kvinnliga livmodern och stimulerar sammandragningar under förlossningen.
• pF2 fungerar som ett luteolytiskt ämne – hos mannen stimulerar det bildningen av spermier och utsöndringen av testosteron, medan det hos kvinnan bidrar till bildningen av gulkroppen (corpus luteum), det första stadiet i äggcellens utveckling.
• Tromboxan (TXA2) är en modifierad prostaglandin som drar ihop blodkärl och initierar koaguleringsprocessen. Eftersom prostaglandinerna snabbt elimineras ur kroppen fullbordas blodlevringen av andra fettsyror.
• Prostacyklin verkar istället som en vasodilator – den vidgar blodkärlen – och hämmar bildningen av blodproppar.

Effekter

Prostaglandiner påverkar varje organ i kroppen och aktiveras även som svar på vävnadsskada. När vita blodkroppar vandrar till en skadad plats för att begränsa vävnadsförstörelse producerar de dessa ämnen. Prostaglandinerna är direkt ansvariga för inflammation, feber och smärta i vävnaderna. Vissa typer främjar dessutom kroppens natriumretention och ökar produktionen av kortisol.

Fördelar

Inom hjärt-kärlsystemet förbättrar prostaglandinerna cirkulationen och nervfunktionen, ökar bildningen av T-celler (vita blodkroppar) och sänker blodtrycket. De hämmar också produktionen av magsyra och främjar utsöndringen av skyddande slemskörtelvävnad i mag-tarmkanalen.

Inom den kvinnliga reproduktionen hjälper prostaglandinerna till att reglera ägglossningen, möjliggöra att det befruktade ägget fäster i livmodern, upprätthålla graviditeten, förebygga infektioner i livmoder och äggstockar samt synkronisera ny brunst efter förlossning. De används även medicinskt för att behandla äggstockscystor och kronisk endometrios.

Viktigt att känna till

NSAID-preparat (icke-steroida antiinflammatoriska läkemedel) har en hämmande effekt på prostaglandinerna. Aspirin och andra smärtstillande medel som ibuprofen blockerar ett enzym i den cell som producerar prostaglandinet, vilket lindrar symtom som smärta och feber vid skada eller sjukdom.

Vid kranskärlssjukdom kan intag av aspirin minska den oönskade blodproppsbildning som prostaglandinerna kan orsaka. Å andra sidan kan aspirin ge magbesvär, eftersom det ökar magsyraproduktionen när de skyddande prostaglandinernas effekt hävas.