Trycksår, ofta kallade liggsår eller bottsår, är smärtsamma röda hudförändringar som utvecklas när ett område av kroppen utsätts för för högt tryck under en längre tid. Om såret inte behandlas kan huden öppna sig och brytas ner, vilket kan lämna ett djupt, kraterliknande hål i det drabbade området. Personer som är sängliggande eller sitter i rullstol löper betydligt större risk att drabbas, eftersom de inte förflyttar sig lika ofta.
Trycksår uppstår när ett ihållande tryck läggs mot en del av huden, vilket klipper av blodtillförseln till området. Enligt University of Virginia kan ett trycksår bildas redan efter två till tre timmar, vilket får huden att dö. Detta inträffar oftast om en person ligger i säng, har gips eller sitter i rullstol för länge utan att byta position.
Ett tidigt tecken på trycksår är en röd fläck på huden som inte försvinner. Fläcken kan kännas varm eller kliande, och vid tryck blir huden inte vitare. Mer avancerade trycksår kan utvecklas till öppna sår med svullnad och missfärgning.
Om såret har infekterats kan det läcka ut var med obehaglig lukt. Infektionen åtföljs ibland även av feber.
Trycksår klassificeras i fyra stadier beroende på hur djupa skadorna är.
Kännetecknas av röd, varm eller kliande hud. Hos personer med mörkare hy, exempelvis latinamerikaner eller personer afrikansk härkomst, ser huden ofta blå eller lila ut.
Kännetecknas av förlust av hudens översta lager. Såret ser ut som ett öppet sår, en blåsa eller ett skrubbsår med missfärgning runt kanterna.
Kännetecknas av måttlig hudförlust som sträcker sig ned till vävnaden under huden. Såret är djupt och liknar en krater.
Kännetecknas av förlust av både hud och vävnad som når ner till muskel, ben, senor eller leder. Ben eller muskler kan synas genom det öppna såret.
Trycksår i stadium I rengörs med vatten och mild tvål för att hålla området rent och fritt från infektion. Öppna sår som har passerat stadium I rengörs med saltlösning och förbinds för att förebygga infektion och ytterligare irritation.
Behandlingen innebär också att skadad, infekterad eller död hudvävnad tas bort, vilket gör att såret kan läka ordentligt. Detta görs kirurgiskt genom en process som kallas kirurgisk debridering, där en skalpell används för att avlägsna vävnaden. Antibiotika i tablettform och muskelavslappnande läkemedel kan även förskrivas för att minska infektionsrisken och främja läkning.
Kirurger utför dessutom rekonstruktiv kirurgi för att minska utseendet hos djupa eller kraterliknande trycksår. En muskel- eller hudlapp placeras över såret för att täcka hålet, vilket gör det mindre synligt och mindre allvarligt i utseende.
Enligt EverydayHealth.com förebyggs trycksår genom att minska trycket och friktionen mot utsatta tryckpunkter, som skinkor och armar. Att byta sängläge varannan timme, lägga kuddar under armar, ben, höfter eller skinkor samt att vila på ett fårskinn, en vattenmadrass eller en skummadrass hjälper till att lätta på trycket. Vårdgivare kan förebygga trycksår genom att lyfta personen från sängen och vara noga med att inte dra personens lemmar, eftersom det kan orsaka irritation. Sängen eller viloplatsen bör dessutom hållas fri från partiklar och smulor, som också kan irritera huden. Armbågsskydd och fårskinsstövlar hjälper till att dämpa trycket mot sårbara punkter.
Andra förebyggande åtgärder inkluderar daglig motion, en kost rik på protein, kalcium, zink samt C- och E-vitaminer, och att hålla huden torr och ren. Torr och ren hud minskar nämligen risken för att trycksår utvecklas.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online