En trakeotomi är en öppning i halsen som leder direkt ner till luftstrupen (trakea). Kirurgen gör ett hål genom halsen och för sedan in ett ihåligt plaströr – ett så kallat trakeotomirör – i öppningen. Genom röret kan patienten andas även när de naturliga luftvägarna är blockerade eller inte fungerar som de ska.
Eftersom ingreppet oftast utförs på patienter som redan är allvarligt sjuka från början finns det en förhöjd risk för komplikationer, varav vissa kan vara livshotande. Bland de vanligaste riskerna nämns blödningar, infektioner samt skador på struphuvudet och stämbanden. Det finns flera olika situationer som kan göra att en trakeotomi blir nödvändig.
Läkare utför trakeotomier på patienter som behöver en respirator, alltså en andningsmaskin, i mer än två veckors tid. Syftet med ingreppet är att koppla samman patienten med andningsutrustningen. Ett trakeostomi gör det dessutom möjligt för patienten att äta och tala under den tid hen använder apparaten, vilket ökar komforten avsevärt jämfört med ett rör som förs in via munnen.
En läkare kan också rekommendera trakeotomi för en patient som har svårt att hosta upp slemlam som blockerar luftvägarna. Flera olika tillstånd kan försämra denna naturliga reflex, bland annat medfödda defekter i de övre luftvägarna samt skador orsakade av rök, ånga eller andra kemiska brännskador.
Om patienten har drabbats av en stroke kan hen tillfälligt utveckla sväljsvårigheter. Detta tillstånd stör det naturliga flödet av saliv som behövs för att hålla munnen fuktig och förhindrar även normal sväljning och matsmältning av mat. Kirurgen kan därför placera en trakeotomi tills patienten åter kan svälja normalt igen.
Huruvida en patient med struphuvudscancer behöver en tillfällig eller permanent trakeostomi beror på hur stor del av struphuvudet som måste tas bort, vilket i sin tur avgörs av hur stort område cancern täcker. Om cancern finns i en avgränsad del av struphuvudet utför kirurgen en partiell laryngektomi, vilket vanligtvis kräver att patienten har en trakeotomi under en kort tid medan såret läker.
Vid en total laryngektomi måste däremot hela struphuvudet tas bort, eftersom cancern bedöms vara för utbredd. Enligt Macmillan Cancer Support innebär förlusten av struphuvudet att den naturliga förbindelsen mellan näsa, mun och lungor inte längre existerar. Läkaren måste därför skapa ett hål i halsen – ett permanent sådant – för att ge patienten möjlighet att andas efter operationen.
En akut situation, exempelvis en trafikolycka, kan göra en trakeotomi nödvändig. Enligt Mayo Clinic är det dock svårt och riskfyllt att utföra ingreppet utanför sjukhuset, och det kan leda till många komplikationer. Därför kan läkaren på olycksplatsen istället utföra en koniotomi (cricothyroidostomi), där ett hål görs direkt i struphuvudet. När patienten kommer till sjukhuset undersöks hen noggrant för att avgöra om långvarig andningshjälp behövs. Om så är fallet utförs en trakeotomi när patientens tillstånd har stabiliserats.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online