Kroppen kan binda vätska av flera olika skäl. Det kan bero på ett tillfälligt tillstånd, på något du ätit eller på en kronisk hälsoproblem. Att förstå varför din kropp håller på vätska är ett viktigt steg för att må bra – och för att kunna upptäcka en begynnande eller allvarlig sjukdom i tid.
För mycket salt i kosten kan göra att kroppen binder vätska. Natrium behövs för många funktioner i kroppen, och det är njurarnas uppgift att reglera hur mycket natrium som ska behållas respektive utsöndras. Vid ett högt saltintag behåller kroppen mer vatten.
Enligt Mayo Clinic bör det dagliga intaget av natrium ligga mellan 1 500 mg och 2 300 mg. En kost med lågt saltinnehåll, rik på färska frukter och grönsaker samt med tillräckligt vätskeintag, hjälper till att förebygga vätskeansamling.
Vissa tillfälliga tillstånd kan också orsaka vätskeretention. Solbränna är en av dem – när huden bränns skadas vävnaderna, vilket gör att vätskan förflyttar sig i kroppen.
PMS är ett annat tillstånd som kan ge vätskeansamling. Orsaken är inte helt klarlagd, men enligt Mayo Clinic kan hormonella förändringar spela roll. Under graviditet kan trycket på blodkärlen leda till sämre cirkulation och svullnad i ben och fötter. Svullnad i händer och ansikte under graviditet ska dock omedelbart anmälas till läkare, eftersom det kan vara tecken på preeklampsi.
Vissa läkemedel kan även bidra till vätskeretention. Har du märkt detta efter att ha börjat med ett nytt läkemedel bör du prata med din vårdgivare.
Vätskeansamling kan också bero på en kronisk och allvarlig sjukdom. Vid hjärtsvikt pumpar hjärtat ineffektivt och skickar otillräckliga mängder blod till njurarna. Njurarna filtrerar då inte tillräckligt blod för att eliminera överskottsvätskor, vilket leder till ansamling. Enligt kidney.org ansvarar njurarna för att balansera och filtrera många ämnen från blodet, bland annat natrium. Fungerar inte njurarna som de ska uppstår en obalans och kroppen behåller vätska.
Leverskada kan göra att vätska läcker ut i bukhålan och ger ansamling i buken. Levern producerar proteinet albumin, som håller kvar vätskan i blodbanan. Producerar levern för lite albumin läcker vätska ut ur blodkärlen och samlas i ben och fötter.
Lungsjukdomar som KOL, kronisk bronkit och emfysem kan också orsaka vätskeretention, eftersom sämre lungfunktion gör att blodet backar upp mot hjärtat och kroppens vävnader. Kroniska inflammatoriska tillstånd kan skada blodkärlen och bidra till vätskeansamling. Vissa cancerformer, exempelvis blåscancer och cancer i lymfsystemet, kan störa kroppens förmåga att reglera vätskebalansen. Dålig cirkulation eller en blodpropp kan dessutom ge upphov till svullnad.
Har du återkommande problem med vätskeansamling bör du kontakta din läkare. Det kan tyda på att du har, eller håller på att utveckla, en allvarlig sjukdom. Obehandlad vätskeretention belastar hjärtat, lungorna, njurarna och levern extra hårt, vilket på sikt kan skada dessa organ.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online