Schizofreni är en allvarlig psykisk sjukdom som gör det svårt för den drabbade att skilja mellan verklighet och inbillade upplevelser. De exakta orsakerna är fortfarande okända, men forskning visar att både ärftlighet och psykologiska samt sociala faktorer spelar en roll. Behandlingen bygger i de flesta fall på antipsykotiska läkemedel, ofta i kombination med samtalsterapi och andra stödinsatser.
Äldre preparat som tioridazin och flufenazin har använts för att behandla schizofreni i många decennier. De är oftast billigare än nyare läkemedel, men medför en högre risk för biverkningar – framför allt ofrivilliga ryckningar och rörelser, ett tillstånd som kallas tardiv dyskinesi.
Nyare läkemedel som klozapin och paliperidon är vanligtvis dyrare än de äldre antipsykotiska preparaten. De vanligaste biverkningarna för denna grupp är viktuppgång och förhöjt kolesterol, vilket gör att patienter ofta behöver regelbundna hälsokontroller under behandlingens gång.
Läkaren väljer antipsykotiskt läkemedel utifrån flera faktorer, exempelvis patientens symtombild, tidigare erfarenheter av behandling och risk för biverkningar. Om ett visst preparat inte ger tillräcklig lindring eller orsakar oacceptabla besvär kan läkaren byta läkemedel eller justera dosen. Det kan ta tid att hitta rätt behandling, och tålamod är ofta nödvändigt.
Eftersom risken för biverkningar ökar med högre doser strävar de flesta läkare efter att hitta den lägsta effektiva dosen – alltså den minsta mängd läkemedel som ändå behandlar schizofrenin på ett bra sätt. Målet är att patienten ska kunna leva ett så stabilt och fungerande liv som möjligt.
Patienter ska aldrig avbryta sin medicinering på egen hand. Många antipsykotiska läkemedel behöver trappas ned gradvis under läkarens överinseende för att undvika utsättningsbesvär och återfall i symtom. Kontakta alltid din läkare om du upplever biverkningar eller funderar på att ändra din behandling.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online