Mjölmask är ett samlingsnamn för larvstadiet hos mörka skalbaggar, framför allt mjölbaggen (Tenebrio molitor). Trots namnet är mjölmasken alltså ingen mask – det är en fullvärdig insekt som genomgår en komplett metamorfos under sin livscykel. Här går vi igenom de olika stadierna, från ägg till vuxen skalbagge.
Den honliga mörka skalbaggen lägger hundratals ägg åt gången. När äggen kläcks kommer larverna fram – det stadium som vi kallar mjölmask.
Under larvstadiet ser insekten som mest ut som en mask. Larven äter enorma mängder mat och växer snabbt. I takt med att den växer ömsar den sin hud flera gånger. Larvstadiet tar normalt mellan fyra dagar och drygt två veckor att genomföra, beroende på temperatur och födotillgång.
Puppstadiet kan jämföras med kokongstadiet hos fjärilar. Under denna tid rör sig puppan inte alls, utan genomgår en omfattande inre omvandling. Puppstadiet varar vanligtvis två till tre veckor. Sker förvandlingen över vintern kan det dock dröja upp till nio månader innan den vuxna skalbaggen kommer fram.
När puppstadiet är slut bryts "kokongen" upp och en fullt utvecklad mörk skalbagge kryper fram. Skalbaggens hudskelett blir med tiden mörkbrunt. Den vuxna skalbaggen lever därefter i flera månader ytterligare.
Mjölmasken har fått sitt namn av att den gärna äter stora mängder spannmål och mjöl. Även groddar och unga växtdelar utgör en viktig del av dess kost. Det gör att mjölmaskar ibland betraktas som skadedjur i lager och kvarnar, men de odlas också aktivt som näringsrikt foder till reptiler, fåglar och fiskar.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online