Människor och grisar kan båda drabbas av bandmask (Taenia solium). Medan grisar sällan uppvisar några yttre symtom kan en infekterad människa lida av diarré, förstoppning eller buksmärtor. I värsta fall kan masken även fästa sig på andra ställen i kroppen och orsaka allvarliga komplikationer. Här går vi igenom fläskbandmaskens livscykel steg för steg.
En vuxen bandmask lever i tarmen hos en infekterad människa och utsöndrar ständigt nya ägg som lämnar kroppen med avföringen. Om en gris äter föda eller dricker vatten som förorenats av mänskliga avföring innehållande bandmaskägg smittas djuret.
När äggen intas kläcks de inne i grisen. Larverna tränger genom tarmväggen, tar sig ut i blodbanan och vandrar till muskulaturen, där de kapslar in sig och bildar så kallade finnar (cysticerker).
När en människa äter otillräckligt tillagat fläskkött som innehåller finnar utvecklas larverna till vuxna bandmaskar i tarmen. Masken fäster sig i tarmväggen med sitt huvud och kan nå en längd på 2–7 meter. En vuxen mask producerar tusentals ägg per dag, och det tar omkring två månader innan parasiten har nått vuxenstadiet.
Bandmasken släpper sina ägg via det infekterade djurets matsmältningssystem. Om en människa eller gris får i sig förorenad föda börjar cykeln om på nytt. Genom att alltid tillaga fläskkött ordentligt eliminerar du risken för smitta – både för människor och grisar.
Bandmask kan bilda cystor i människokroppen som måste avlägsnas av läkare. Den allvarligaste formen uppstår när masken tar sig till hjärnan, ett tillstånd som kallas neurocysticercos. Cystor som utvecklas i musklerna kan dessutom vara extremt smärtsamma. Den som misstänker en bandmaskinfektion bör därför alltid kontakta läkare för rätt diagnos och behandling.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online