
Levern är kroppens största organ och spelar en central roll i en rad fysiologiska processer. Många olika tillstånd kan ge upphov till förhöjda leverenzymer – allt från en enkel infektion till cancer. En läkare börjar med att utvärdera patientens symtom och låter därefter analysera leverenzymerna i ett blodprov, oftast tillsammans med andra prover. En diagnos ställs nästan aldrig enbart utifrån levervärdena.
Levern deltar i matsmältning, ämnesomsättning, proteinsyntes och kroppens avgiftning. Den producerar även galla, som behövs vid matsmältningen för att emulgera fetter. En del av gallan lagras i gallblåsan, vilket innebär att onormala levervärden kan tyda på besvär med gallblåsan. Levern har dessutom en viktig roll i immunförsvaret, eftersom fagocyter finns utspridda genom hela levervävnaden.
Eftersom levern är ett livsviktigt organ vars funktion påverkar många processer i kroppen kan förhöjda leverenzymer bero på en lång rad tillstånd i flera olika organ. Infektioner eller inflammationer i levern, gallblåsan eller gallgångarna kan alla leda till förhöjda värden, liksom mer allvarliga sjukdomar som cancer, skrumplever (cirros) och hjärtsvikt.
Här är de leverprover som kan visa förhöjda värden, tillsammans med vilka tillstånd som kan ligga bakom de avvikande laboratorieresultaten.
När leverceller skadas av trauma eller sjukdom läcker detta enzym ut i blodet. Har ingen skada förekommit kan höga ALAT-värden bero på en infektion, exempelvis viral hepatit, eller på en överdos av läkemedel som bryts ned i levern, såsom paracetamol.
Detta enzym stiger också vid leverskada, men det är inte specifikt för levern och kan vara förhöjt även vid skador på njurar, hjärna, hjärta eller skelettmuskulatur. Är ASAT högt medan ALAT är normalt ligger skadan troligen inte i levern. Är båda värdena förhöjda är det sannolikt att levern är påverkad.
Höga ALP-värden är normala hos barn och gravida kvinnor. Hos andra patienter kan det tyda på inflammerade eller blockerade gallvägar, inflammation i gallblåsan, cirros, hepatit eller levertumörer. Även vissa receptbelagda läkemedel kan orsaka förhöjda ALP-nivåer.
Förhöjda nivåer kan tyda på hepatit, cirros, stopp i gallvägarna eller levertumörer. Värdet kan också stiga vid hjärtsvikt, alkoholkonsumtion samt på grund av vissa läkemedel.
Höga bilirubinvärden kan orsaka gulsot. När totalbilirubinet är förhöjt hjälper värdet på direkt bilirubin till att identifiera problemet. Är det direkta bilirubinet normalt kan orsaken vara cirros eller hepatit, medan förhöjda värden på både totalt och direkt bilirubin ofta tyder på ett avflödesproblem i gallblåsan eller gallgångarna.
Vanligtvis beställer läkaren fler tester än enbart leverprover. Det kan röra sig om en blodstatus som mäter nivåerna av vita och röda blodkroppar, eller specifika prover för virus som hepatit. Leverenzymerna ALAT, ASAT, ALP samt bilirubin ingår dessutom i den omfattande metabol panelen (CMP), som även undersöker njurfunktion, proteinnivåer, elektrolyter, blodsocker och kalcium. Diagnosen ställs därefter utifrån samtliga provsvar tillsammans med patientens symtom. Misstänks cancer kan en biopsi tas, och datortomografi (DT) eller ultraljud kan användas för att bekräfta diagnosen.
Vilken behandling som krävs beror förstås på den bakomliggande orsaken till de förhöjda levervärdena. Åtgärderna kan omfatta kost- och medicinändringar, antibiotika samt antiinflammatoriska läkemedel. Kirurgi kan bli nödvändig vid gallsten, blockerade gallvägar eller tumörer. Uppptäcks cancer kan kemoterapi och/eller strålbehandling behövas. Vid cirros och andra kroniska sjukdomar krävs i vissa fall en levertransplantation.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online