Så känner du igen alkoholism: tecken, test och varningssignaler

Alkoholism definierades i diagnosmanualen DSM-IV som "upprepad användning trots återkommande negativa konsekvenser". Manualen anger också att abstinens, tolerans och ett "okontrollerbart begär att dricka" hör samman med alkoholberoende. Alkoholmissbruk har orsakat problem för människor sedan urminnes tider, men på senare år har allt fler drabbats. Trots omfattande forskning på området är det inte alltid lätt att upptäcka problemet i tid och söka hjälp. Att känna till tecknen på alkoholism är därför det första steget för att du själv eller en närstående ska få den hjälp som behövs.

Vad säger dagens diagnoskriterier?

Det är värt att känna till att DSM-IV numera ersatts av DSM-5, där begreppet alkoholism ersatts av diagnosen alkoholbruksstörning. Diagnosen graderas som lätt, måttlig eller svår beroende på hur många kriterier som uppfylls – exempelvis kontrollförlust över drickandet, fortsatt konsumtion trots skador och starkt begär efter alkohol. Oavsett vilken manual som används är kärnbudskapet detsamma: när drickandet orsakar skada men inte går att stoppa är det ett allvarligt varningstecken.

CAGE-testet – fyra snabba frågor

CAGE är en av de mest använda screeningmetoderna världen över. Namnet kommer från de fyra frågornas engelska nyckelord: Cut down, Annoyed, Guilty och Eye-opener. Ställ följande frågor till personen:

1. Har du någonsin känt att du borde minska din alkoholkonsumtion?
2. Blir du irriterad eller defensiv när andra kritiserar ditt drickande?
3. Har du någonsin känt skuld eller dåligt samvete över hur mycket du dricker?
4. Har du någonsin behövt en "ögonöppnare" – alltså en alkoholdryck direkt på morgonen för att lugna nerverna eller lindra bakfyllan?

Svarar personen ja på minst två av dessa frågor finns det goda skäl att misstänka ett alkoholproblem och ta det vidare till en professionell bedömning.

SMAST – Short Michigan Alcohol Screening Test

SMAST är ett mer omfattande självtest med 13 frågor. Följande svar räknas som "positiva":

1. Tycker du själv att du är en normal alkoholkonsument? (Nej)
2. Oroar sig någon närastående – familjemedlem, vän eller partner – för ditt drickande? (Ja)
3. Känner du någonsin skuld över ditt drickande? (Ja)
4. Tycker vänner och släktingar att du är en normal alkoholkonsument? (Nej)
5. Kan du sluta dricka närhelst du vill? (Nej)
6. Har du någonsin deltagit i ett möte med Anonyma Alkoholister (AA)? (Ja)
7. Har ditt drickande orsakat problem mellan dig och någon du står nära? (Ja)
8. Har du hamnat i trubbel på arbetet på grund av ditt drickande? (Ja)
9. Har du försummat åtaganden, arbete eller familjen i minst två dagar i rad på grund av drickande? (Ja)
10. Har du vänt dig till någon för att få hjälp med ditt drickande? (Ja)
11. Har du någonsin vårdats på sjukhus på grund av ditt drickande? (Ja)
12. Har du någonsin blivit gripen för rattfylleri? (Ja)
13. Har du någonsin blivit gripen, även bara för några timmar, för annat berusat beteende? (Ja)

Svarar personen positivt på fem eller fler av dessa frågor är sannolikheten stor att det finns ett alkoholproblem som bör undersökas vidare.

Lär dig känna igen problemet i vardagen

Båda testen ovan bygger helt på ärliga svar, vilket inte alltid är självklart hos den som har ett beroende. Därför är det viktigt att också observera hur personen faktiskt fungerar i sin vardag.

Försummade skyldigheter och intressen

Håll utkik efter om personen försummar viktiga sociala aktiviteter, fritidsintressen eller arbetsuppgifter till förmån för drickandet. Ett annat tydligt tecken är upprepade misslyckade försök att sluta dricka eller få bättre kontroll över konsumtionen.

Överdriven eller ihållande konsumtion

Överdrivet drickande innebär att personen konsumerar stora mängder alkohol under långa perioder. Ihållande bruk syns när personen vet med sig att hen har ett drickproblem – eller ett annat psykiskt eller kroppsligt besvär som alkohol förvärrar – men ändå fortsätter att dricka.

Tolerans och abstinensbesvär

Om personen behöver allt mer alkohol för att uppnå samma berusningsgrad kan det tyda på utvecklad tolerans. Abstinenssymtom som darrningar, svettningar, illamående och ångest när drickandet upphör efter en tung period är ytterligare en stark indikator. Även om personen lägger mycket tid på aktiviteter som möjliggör drickande, på själva drickandet eller på att återhämta sig efter berusning kan det vara tecken på ett beroende.

Minnesblackouts

Blackouts orsakade av alkohol får inte förväxlas med att bli medvetslös. En blackout är en tidsperiod som den drickande inte kan minnas, trots att hen var vaken hela tiden. Personen kan föra fullständiga samtal, resa till olika platser och utföra aktiviteter – men minns ingenting av det i efterhand. Detta är ett av de mest talande tecknen på alkoholism.

När och hur ska du söka hjälp?

Om du känner igen flera av tecknen ovan hos dig själv eller en närstående är det dags att agera. Kontakta din vårdcentral eller en beroendemottagning för en professionell bedömning – där finns strukturerade diagnostiska verktyg som kompletterar testen här ovan. I Sverige kan du även ringa Alkohollinjen för kostnadsfri rådgivning, eller vända dig till stödorganisationer som Anonyma Alkoholister (AA) eller Al-Anon för anhöriga. Ju tidigare problemet uppmärksammas, desto större är chanserna till en lyckad behandling och återhämtning.