Plantarfascit är den vanligaste orsaken till hälsmärta, och drabbar cirka 10 % av vuxna. Det handlar om degenerativa mikroröster och kolagendesorgenisering vid plantarfascians ursprung (mediala kalkantuberkeln), snarare än primär inflammation ("fasciosis" är mer korrekt). Kännetecknet är "första-steget-smärta".
Riskfaktorer
- Biomekaniska: Plattfot (pes planus), högt böge (pes cavus), begränsad ankeldorsiflexion (spänd gastroc-soleus), överpronation.
- Belastningsrelaterade: Plötslig ökning av aktivitet, långvarigt stående/gång på hårda ytor, övervikt (BMI >30).
- Skokvalitet: utsläppta skor, minimal böghållning, högklackade skor, barfota på hårda golv.
- Demografiska: Ålder 40–60, kvinnor oftare än män.
- Systemiska: Diabetes, inflammatorisk artrit (RA, PsA, AS).
Kliniska drag
- Skarp, stickande smärta på mediala häl vid de första stegen (morgonen eller efter vila).
- Lindras med aktivitet ("värmer upp"), förvärras vid långvarig belastning.
- Ömhet vid medial kalkantuberkel; kan sträcka sig längs mediala bögen.
- Smärta vid passiv tåextension (Windlass-test) eller dorsiflexion + tåextension.
- Inga neurologiska defekter (om inte samtidig tarsaltunnelsyndrom).
Differentialdiagnostik
- Kalkanstressfraktur (positiv kompressionstest), fettkuddeatrofi (diffus central hälsmärta), tarsaltunnel (brännande smärta, Tinels tecken vid medial ankel), Baxters neuropati (n. calcaneus inferior), insertional akillestendinopati (posterior häl), radikulopati (S1).
Behandling: Stegvis strategi
Första linjen (Hembaserad, 6–12 veckor)
- Belastningshantering: Minska påverkan; korsningsträning (simma, cykla).
- Vad- och plantarfascia-sträckning: Väggsträckning för gastroc/soleus 3 ggr/dag; sittande plantarfascia-sträckning (dra tår mot skinkben) 10×30 sek.
- Ismassage: Rulla med frusen vattenflaska 5–10 min, 2–3 ggr/dag.
- OTC-NSAID: Kort kurs vid smärtutbrott.
- Stödjande sko: Styv skank, dämpad häl, böghållning. OTC-ortoser (Powerstep, Superfeet) ofta lika bra som anpassade.
- Nattsplint (Strassburg-socka): Håller dorsiflexion; lindrar morgonsmärta. Följsamhet kan vara utmanande.
Andra linjen (Klinikstyrd)
- Fysioterapi: Excentrisk vadstyrkning, fotintrinsika styrkning (tåyoga, handdukscrunches), gangträning, manuell terapi.
- Anpassade ortoser: Vid signifikant biomekanisk avvikelse som inte svarar på OTC.
- Kortisoninjektion: Korttidseffekt (4–12 v); max 2–3/år (risk för fettkuddeatrofi, fasciaruptur). Ultraljudsguidad föredras.
Avancerad/Refraktär
- ESWT: Fokuserad stötvåg; 3–5 sessioner. Nivå I evidens för kronisk PF.
- PRP: Blandad evidens; kan överträffa kortison vid 6–12 mån.
- Tenex/Topaz (perkutan tenotomi): Minimalt invasiv debridement.
- Gastrocnemius recession: Vid isolerad ekvinus-kontraktur.
- Plantarfascia-release: Sista utväg (öppen/endoskopisk); 6–12 m misslyckad konservativ vård. Risk för lateral kolumninstabilitet.
Förebyggande
- Håll sund vikt.
- Byt skor var 300–500 mil / 6–12 månader.
- Daglig vad/plantarfascia-mobilitet.
- Gradvis träningsprogress (10 % regel).
Plantarfascit är självbegränsande i 80–90 % med konsekvent konservativ vård. Nyckeln är tidig, persistent belastningshantering och sträckning – inte passiv vila ensam.
