Normala nivåer av statisk lungcompliance

Lungcompliance är ett mått på sambandet mellan förändringar i lungornas volym och tryck. Värdet beräknas enligt en specifik formel, och ju lägre compliance är, desto svårare blir det för personen att andas normalt. Statisk compliance beskriver lungornas eftergivenhet i det skede när ingen luft strömmar in eller ut ur lungorna.

Så beräknas lungcompliance

När du andas in expanderar dina lungor – volymen ökar samtidigt som trycket stiger. När du andas ut minskar både volymen och trycket. Lungcompliance används för att mäta förhållandet mellan dessa två variabler.

För att beräkna lungcompliance delar läkare förändringen i lungvolym med förändringen i lungtryck. Om exempelvis volymförändringen uppgår till 500 ml och tryckförändringen till 2 cm vattenpelare (cm H2O), anges lungcompliance som 250 ml per cm H2O.

Statisk och dynamisk compliance

Läkare kan mäta två olika typer av lungcompliance. Dynamisk compliance mäts omedelbart efter att lungan expanderats, alltså när trycket är som högst. Om lungan lämnas kvar i ett expanderat tillstånd sjunker trycket med cirka 20–30 procent på ungefär en minut. Det compliance-värde som då mäts kallas statisk compliance. Oavsett situation ligger alltid det dynamiska compliance-värdet högre än det statiska.

Normala referensvärden

Enligt "Bedside Critical Care Manual" av Edward D. Chan bör en patient som andas naturligt uppvisa en statisk compliance på mindre än 90 ml per centimeter vattenpelare. Hos en intuberad patient utan lungsjukdom ligger det normala intervallet för statisk compliance mellan 50 och 70 ml per cm H2O. Dessa normala referensvärden fastställs genom att man samlar in och analyserar resultat från grupper av friska försökspersoner.

Faktorer som kan påverka statisk compliance

Statisk compliance kan minska vid vissa medicinska tillstånd, bland annat lungfibros, pulmonell hypertension och lungkongestion. Alveolär atelektas är ytterligare en faktor som kan sänka den statiska lungcompliancen. Astma samt de normala effekterna av åldrande kan däremot leda till ett ökat värde. Pulmonellt emfysem har en särskild effekt: det ökar den statiska compliance samtidigt som den dynamiska compliance minskar.

När läkare bedömer om en patients statiska compliance ligger inom normalområdet måste de därför alltid ta hänsyn till om något av dessa tillstånd kan föreligga, eftersom detta påverkar tolkningen av mätresultaten.