Vad är KOL? Symtom, diagnos och behandling av kroniskt obstruktiv lungsjukdom

KOL (kroniskt obstruktiv lungsjukdom) är en samlingsbeteckning för två lungsjukdomar: kronisk bronkit och emfysem. Sjukdomarna kännetecknas av ett kroniskt hinder i luftflödet som gör det allt svårare att andas. I USA är KOL den fjärde vanligaste dödsorsaken, och sjukdomen har ett starkt samband med rökning. Astma räknas ibland som en form av KOL, även om den sällan orsakas av tobaksrök.

De två formerna av KOL

Kronisk bronkit och emfysem har delvis olika symtom, men överlappningar förekommer ofta mellan de båda grupperna. Inom vården används ibland de engelska begreppen "blue bloaters" (blå uppsvällda) för patienter med kronisk bronkit och "pink puffers" (rosa flämtare) för patienter med emfysem. Termerna hjälper läkare och sjuksköterskor att komma ihåg vilka symtom som är typiska för respektive tillstånd.

Kronisk bronkit

Vid kronisk bronkit är luftrören inflammerade och producerar mycket slemt. Typiska tecken är återkommande hosta med upphostning, pipande andning samt en ökad risk för kongestiv hjärtsvikt.

Emfysem

Vid emfysem skadas lungornas alveoler (luftblåsor), vilket försämrar syreupptaget. Hosta är inte nödvändigtvis ett symtom, men patienterna måste anstränga sig kraftigt för varje andetag. Pipande andning kan förekomma, och ett tunnelformat bröst (så kallat emfysembröst) är vanligt hos dessa patienter.

Gemensamma symtom

Både kronisk bronkit och emfysem ger andnöd och ökat andningsarbete. I takt med att sjukdomen fortskrider blir fysisk aktivitet allt mer ansträngande, vilket påverkar livskvaliteten i hög grad.

Hur ställs diagnosen?

KOL kan misstänkas när en historia av rökning eller exponering för andra lungirriterande ämnen kombineras med andnöd eller andra typiska symtom. Diagnosen bekräftas med flera tester av lungfunktionen:

• Spirometri – mäter hur mycket luft lungorna kan innehålla och med vilken kraft du kan andas ut luften.
• Lungröntgen – kan visa förändringar i lungorna som är typiska för emfysem, men kan oftast inte användas för att diagnostisera kronisk bronkit.
• Blodprov – mäter halterna av syre och koldioxid i blodet för att bedöma hur väl lungorna fungerar.

Behandlingsmöjligheter

Det finns idag ingen bot mot KOL, men behandlingar kan lindra symtomen, bromsa eller stoppa sjukdomens utveckling och minska dess påverkan på vardagen. Tre typer av läkemedel används ofta:

• Bronkdilaterare – utvidgar luftrören och gör andningen lättare.
• Inhalerade kortikosteroider – minskar inflammationen i luftvägarna och reducerar hostfrekvensen. Båda dessa läkemedel används även vid astma.
• Antibiotika – behandlar bakterieinfektioner, som är mycket vanliga hos personer med kronisk bronkit.

Vid svår emfysem kan kirurgi övervägas, exempelvis borttagning av skadade lungdelar eller lungransplantation. Syrgasbehandling kan också hjälpa om lungfunktionen är kraftigt nedsatt.

Vikten av att sluta röka

Det allra viktigaste steget i KOL-vården är att sluta röka. Fortsätter du att röka trots diagnosen kommer sjukdomen att utvecklas mycket snabbare än den annars skulle göra. Eftersom en person med KOL inte kan andas ut luften effektivt stannar tobaksröken längre i lungorna och gör därmed mer skada än hos någon med friska lungor.

Förebyggande åtgärder

Det bästa sättet att förebygga KOL är att aldrig börja röka eller att sluta i tid. Att undvika passiv rökning, damm, kemiska ångor och andra luftföroreningar minskar också risken. Regelbundna hälsokontroller kan hjälpa till att upptäcka sjukdomen tidigt, vilket förbättrar prognosen avsevärt.