1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Så blir du stamcellsdonator – en komplett guide

Stamcellsterapi har potential att hjälpa patienter som lider av Parkinsons sjukdom, amyotrofisk lateralskleros (ALS), ryggmärgsskador, brännskador, hjärtsjukdomar, diabetes och artrit, enligt National Institutes of Health – även om betydande forskning fortfarande krävs på området. Stamceller för denna typ av terapi kommer från embryon, navelsträngsblod och levande donatorer.

Embryonala stamceller anses vara mer mångsidiga än vuxna stamceller. Den embryonala stamcellen antas vara pluripotent, vilket innebär att den kan utvecklas till vilken celltyp som helst i kroppen. Stamceller från levande donatorer betraktas däremot som multipotenta, det vill säga kapabla att utvecklas till en specifik celltyp.

Så donerar du stamceller som levande donator

  1. Anmäl dig till ett register, exempelvis Be the Match Registry från National Marrow Donor Program i USA eller Tobiasregistret i Sverige. Under processen behöver du bekräfta att du uppfyller de grundläggande kraven: ålder 18–60 år, god hälsa, beredskap att hjälpa en eventuell matchning samt att du inte tjänstgör i den amerikanska militären.

  2. Skapa ditt konto genom att ange dina personuppgifter och besvara en hälsoenkät online.

  3. Beställ ditt registreringskit. Du kan behöva betala en avgift för att få kitet samt täcka kostnaderna för provtagningen. Kitet skickas per post inom några dagar.

  4. Ta ett cellprov från insidan av din kind enligt instruktionerna i kitet och skicka tillbaka det för analys.

  5. Godkänn att gå vidare om du visar sig vara en matchning. Ytterligare medicinska tester kan krävas för att avgöra om du är den bästa matchningen. Beroende på patientens behov kan du bli ombedd att donera antingen benmärg (ett kirurgiskt ingrepp inom öppen vård) eller perifera blodstamceller (PBSC), vilket är en icke-kirurgisk procedur.

Navelsträngsblodsdonation

  1. Fundera över var du vill donera. Välj mellan en privat lagringsanläggning för navelsträngsblod, där blodet endast används för ditt eget barn, eller en offentlig navelsträngsblodsbank, där blodet kan användas av alla med behov. Privata blodbanker tar ut avgifter för förvaring, men du behåller ägarskapet. Hos offentliga banker avstår du från ägarskapet, men tjänsten är kostnadsfri.

  2. Ordna så att blodet tas tillvara vid födseln. Förlossningspersonalen extraherar cirka 50 kubikcentimeter blod direkt från navelsträngen.

  3. Skicka sprutorna enligt anvisningarna till den anläggning du valt.

Donation av embryonala stamceller

  1. Ta reda på vilka studier embryona kan användas i. Donation av embryonala stamceller är endast aktuell för personer som genomgått provrörsbefruktning (IVF) som resulterat i fler embryon än vad som kan återföras. Sådana embryon är vanligtvis kryokonserverade, alltså frysförvarade.

  2. Identifiera vem som behöver ditt samtycke. Det kan vara din fertilitetsläkare. Det rekommenderas dock ofta att lämna samtycke till någon annan än din fertilitetsläkare eller forskaren, för att undvika en eventuell intressekonflikt mellan forskningsbehovet och din egen hälsa och välbefinnande.

  3. Lär dig dina rättigheter gällande donationen. Se till att du förstår alla potentiella risker innan du fattar beslut.

  4. Lämna ditt officiella, informerade samtycke.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online