Lipider är en av kroppens viktigaste energikällor. De används även som isolering, ingår i uppbyggnaden av cellmembran och är byggstenar i hormoner. Eftersom lipider inte är vattenlösliga tas de inte lätt upp under matsmältningen. Det innebär att de måste genomgå ytterligare kemiska reaktioner för att kunna metaboliseras fullständigt och transporteras via blodet.
Metabolism omfattar alla kemiska reaktioner som antingen bygger upp eller bryter ner ämnen i kroppen. Reaktioner som bygger upp genom att kombinera atomer eller molekyler till större föreningar kallas anabolism. Reaktioner som bryter ner större föreningar kallas katabolism. Vid katabolism bryts bindningarna mellan molekyler och energi frigörs, medan anabola reaktioner å sin sida förbrukar energi. Lipidmetabolismen omfattar både bildning (anabolism) och nedbrytning (katabolism) av lipider, men begreppet "lipidmetabolism" syftar ofta främst på matsmältningen och processen där lipider bryts ner för att kunna användas av kroppen.
Lipider smälts i tunntarmen. De bryts först ner till sina kemiska beståndsdelar – glycerol och fettsyror – vilket gör att de kan absorberas genom tarmslemhinnan. Därefter byggs de upp igen, blandas med kolesterol och förses med ett lager protein. Den droppformade partikel som då bildas – ett lipoprotein eller en kylomikron – släpps ut i blodet. Endast i form av lipoproteiner kan lipider cirkulera genom kroppen.
Metabolismen fortsätter i levern, där lipidmolekylerna åter bryts ner till glycerol och fettsyror. Levern omvandlar glycerolen till glukos, som enkelt kan passerar genom ytterligare en serie reaktioner som ger den kemiska energi som cellerna behöver. Nedbrytningen av fettsyror kräver extra steg som kallas beta-oxidation. Leverenzymer klyver fettsyrornas molekyler i mindre fragment. De mindre fragmenten omvandlas till acetylkoenzym A, som i denna form kan omsättas till energi. Större fragment omvandlas i stället till ketonkroppar. Eftersom levern inte själv kan metabolisera ketonkroppar frisätts de ut i blodströmmen, där de går in i en cykel som bryter ner dem för energiproduktion.
Anabolism, alltså den fas av metabolismen som omvandlar glukos eller aminosyror till lipider, sker också i levern. Att omvandla glukos tillbaka till lipider är i princip den omvända processen jämfört med katabolismen. Aminosyror måste först omvandlas till glukos innan de följer samma väg. Syftet med lipidanabolismen är antingen att lagra överskottslipider i form av fett eller att producera lipider för andra funktioner i kroppen.
Lipidmetabolismen kan rubbas om de enzymer som behövs för att bryta ner lipider saknas eller inte fungerar som de ska. Resultatet kan bli ett överskott av lipider som ansamlas i kroppen, eller en brist på energi. En form av enzymbrist är en ärftlig sjukdom som visar sig före tre års ålder. Om den lämnas obehandlad kan denna brist – MCAD-brist – få allvarliga konsekvenser, bland annat försenad mental och fysisk utveckling, förstorat hjärta och oregelbunden hjärtrytm. Trots att tillståndet är ovanligt screenas nyfödda barn rutinmässigt för MCAD-brist sedan 2007, enligt Merck Manual.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online