Nukulärmedicin är en gren inom medicinen som använder kärnenergi eller strålning för att diagnostisera och behandla sjukdomar. Enligt Radiologyinfo.org används strålning ofta för att upptäcka och behandla cancer samt hjärtsjukdomar. Läkare injicerar låga doser av radioaktivt material i patientens blodådror eller låter patienten svälja det, för att sedan kunna avbilda kroppen eller specifika organ och söka efter sjukdomstecken.
Både Radiologyinfo.org och radiologiska institutionen vid Stanford School of Medicine bedömer att nukulärmedicin är säker. Det finns dock alltid vissa hälsorisker förknippade med exponering för strålning, oavsett dos. Personal inom nukulärmedicin måste därför genomgå grundlig utbildning i säkra rutiner för att minimera riskerna – både för sig själva och för patienterna.
Enligt Radiologyinfo.org innebär exponering för de låga strålnivåer som används inom nukulärmedicin endast en liten risk. Risken är minimal, men den finns ändå. Läkare rekommenderar ofta att patienter vidtar extra försiktighetsåtgärder på badrummet under de första dagarna efter undersökningen. Vissa läkare rekommenderar exempelvis att spola toaletten två gånger och tvätta händerna noggrannare än vanligt. Dessa enkla rutiner minskar risken för återexponering från den strålning som fortfarande finns kvar i patientens urin.
Strålexponering kan innebära risker för det ofödda barnet. Även om studier inte har visat att nukulärmedicin orsakar fosterskador bör blivande mödrar alltid informera radiologen om sin graviditet innan någon undersökning påbörjas, så att läkaren kan fatta ett välgrundat beslut.
Den strålning som intas eller injiceras under undersökningen kan även överföras till spädbarn via bröstmjölken. Radiologyinfo.org rekommenderar därför att ammande kvinnor avstår från amning i 24 till 48 timmar efter exponering för strålning.
Radioaktivt jod (radiojod) används bland annat för att diagnostisera och behandla hypertyreos, en överfunktion i sköldkörteln. Enligt Radiologyinfo.org är detta radioaktiva ämne särskilt kraftfullt, vilket ställer högre krav på försiktighet efter undersökningen.
Patienter som fått radioaktivt jod måste avstå från intim kontakt och från att laga mat med bara händer i 3 till 4 dagar efter ingreppet. Gravida kvinnor får inte genomgå detta förfarande alls, eftersom det kan skada barnets sköldkörtel. Ammande mödrar får inte amma på ett helt år efter behandlingen, och spädbarn samt små barn bör hållas på avstånd från patienten under flera dagar efter exponeringen.
Eftersom behandlingen med radioaktivt jod förstör sköldkörtelvävnad behöver patienterna oftast ta sköldkörtelmediciner under resten av livet. Det är därför viktigt att patienter får fullständig information om konsekvenserna innan behandlingen inleds.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online