Bihålorna är luftfyllda utrymmen inne i barnets skalle, täckta med slemhinna, som står i förbindelse med näshålan. När dessa håligheter blockeras eller fylls med vätska, eller ser svullna, röda och irriterade ut, diagnostiseras ofta en bihåleinflammation, även kallad sinuit.
Bihåleinflammation kan vara antingen akut eller kronisk, förklarar MedlinePlus, som drivs av det amerikanska National Library of Medicine. En akut sinuit kan pågå i några veckor, medan ett kroniskt tillstånd kan sträcka sig över betydligt längre tid och ofta kommer tillbaka upprepade gånger.
Oavsett om inflammationen är akut eller kronisk liknar symtomen ofta varandra. Vanliga tecken inkluderar hosta, feber, trötthet, huvudvärk samt rinnande och/eller täppt näsa. Skillnaden är att en kronisk infektion vanligtvis ger mildare besvär, men de dröjer kvar under lång tid och kan påverka barnets vardag, sömn och allmänna välbefinnande.
En läkarundersökning hos barnläkaren kan bekräfta en akut bihåleinflammation. Vid misstanke om kronisk bihålesjukdom krävs däremot oftast en mer grundlig utredning. Enligt Children's Hospital Boston undersöks då bihålorna med hjälp av datortomografi (DT) för att få en detaljerad bild av eventuell inflammation eller blockering.
Till skillnad från en akut infektion, som oftast lätt behandlas med antibiotika, kan ett kroniskt bihåleproblem kräva både medicinering och i vissa fall kirurgi. Enligt dr Alan Greene, klinisk professor i pediatrik vid Stanford University School of Medicine, är det avgörande att åtgärda bakomliggande allergier och irriterande ämnen i miljön. Detta är nyckeln till att minska hur ofta inflammationen återkommer, hur länge den varar och hur besvärande den blir.
Dr Greene lyfter också fram att amning har kopplats till färre bihåleinfectioner hos barn. Att dessutom hålla barnets näsa fuktig, undvika tobaksrök och minska exponeringen för allergener kan bidra till att skydda de känsliga slemhinnorna och förebygga återkommande bihålebesvär.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online