Epilepsi förväxlas ofta med andra sjukdomar eftersom symptomen kan likna många olika tillstånd. Därför är en noggrant genomförd diagnos avgörande innan behandling påbörjas eller försök görs att fastställa orsaken till anfallen. I de flesta fall krävs flera olika undersökningar för att kunna ställa diagnosen epilepsi med säkerhet.
Berätta i detalj om din sjukdomshistoria för din läkare. Du kommer att få frågor om din hälsa och livsstil för att hjälpa till att avgöra vad som orsakade ditt anfall – drogbruk, huvudskador och kroppsliga infektioner är exempel på andra möjliga orsaker utöver epilepsi. Läkaren vill också veta om du eller någon i din familj tidigare har haft krampanfall.
Om det är möjligt, ta med en person som såg anfallet till läkarbesöket. Det är vanligt att ha svårt att minnas ögonblicken före ett anfall och hur anfallet i sig tedde sig. Skedde anfallet utanför hemmet, till exempel på jobbet eller i skolan? Be då en nära vän eller kollega att antingen följa med på besöket eller i förväg beskriva anfallet så att du kan återge informationen till din läkare.
Räkna med att läkaren utför flera tester för att kunna diagnostisera ditt tillstånd. Den vanligaste metoden är ett EEG-test (elektroencefalografi), där elektroder fästs på hårbotten för att mäta hjärnans elektriska aktivitet och upptäcka onormala aktivitetsmönster.
EEG-testet utförs oftast på en mottagning eller hos din läkare och tar vanligtvis cirka 60 minuter. Tiden det tar att analysera resultaten kan dock vara betydligt längre. Din läkare kan också föreslå att testet görs medan du sover, eftersom hjärnaktiviteten ibland är lättare att mäta under sömn. Ibland får du även bärbar EEG-utrustning med dig för att övervaka hjärnaktiviteten under en hel dag.
Tänk på att ungefär hälften av alla patienter med epilepsi inte uppvisar onormal hjärnaktivitet vid ett EEG-test. I dessa fall krävs andra undersökningar. Hjärnavbildning, till exempel magnetkameraundersökning (MR) eller datortomografi (DT), är en annan vanlig diagnostisk metod som ofta används för barn samt för första anfall hos vuxna.
Ett blodprov kan behövas för att utesluta andra sjukdomar som kan orsaka krampanfall, exempelvis infektioner, elektrolytrubbningar eller ämnesomsättningsstörningar. Läkaren rekommenderar blodprov när det bedöms nödvändigt, och de används mycket ofta vid diagnostik av epilepsi hos barn.
Du kan även behöva genomgå tester som utvärderar ditt beteende och humör, dina intellektuella förmågor, din fysiska koordination och muskelkontroll. Dessa undersökningar hjälper till att förstå vilka effekter anfallen har på kropp och sinne, och kan dessutom bidra till att fastställa orsaken till epilepsin.
Kontakta vården om du misstänker att du eller någon i din närhet har haft ett epileptiskt anfall. Pågår ett anfall i mer än fem minuter, eller återfår personen inte medvetandet, ska du omedelbart ringa 112. En tidig och korrekt diagnos ökar chanserna till effektiv behandling och ett gott liv med epilepsi.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online