Läckande tarm-syndrom (leaky gut syndrome, LGS) kännetecknas av inflammation i epitelet, den vävnad som klär tarmarna. Tillståndet har fått sitt namn med rätta, eftersom det beskriver en "läckande tarm" som gör att bakterier och andra gifter kan passera genom epitelvävnaden och ta sig ut i blodet, vilket potentiellt kan orsaka en rad komplikationer. Utöver koständringar och behandling av bakterieinfektioner kan vissa kompletterande terapier vara till hjälp, till exempel användning av epidermal tillväxtfaktor vid läckande tarm.
Läckande tarm-syndrom är kopplat till ett flertal inflammatoriska sjukdomar, bland annat födoämnesallergier, kronisk trötthet, eksem, fibromyalgi, reumatoid artrit, bihåleinflammation, astma, irritabel tarm, typ 1-diabetes, celiaki och Crohns sjukdom.
Enligt Andrew Weil, M.D., kan läckage av bakterier, ofullständigt nedbrutna fetter och proteiner samt avfallsprodukter ut i blodet utlösa ett autoimmunt svar som kan bidra till utvecklingen av dessa sjukdomar. Tillskott av epidermal tillväxtfaktor betraktas som en stödjande terapi utöver konventionell behandling, med målet att minska tarmens permeabilitet.
Epidermal tillväxtfaktor (EGF) tillhör en grupp polypeptider – specialiserade proteiner som består av långa kedjor av aminosyror. Sammantaget benämns dessa polypeptider som tillväxtfaktorer. Effekten när det gäller faktisk tillväxt kan dock vara antingen positiv eller negativ. Vissa tillväxtfaktorer stimulerar alltså celltillväxt och celldelning, medan andra hämmar receptorer och förhindrar att celler prolifererar. Epidermal tillväxtfaktor hör till den förra kategorin.
Epidermal tillväxtfaktor deltar i regleringen av hudcellernas tillväxt, vilket är anledningen till att den även kallas epidermal growth factor. Dess uppgift är att binda till ytan på celler med epidermala tillväxtfaktorreceptorer (EGFR), vilket utlöser frisättningen av tyrosinkinas – ett enzym som främjar flera signaltransduktionsprocesser.
Detta innebär i praktiken att receptorcellerna tolkar dessa händelser som signaler att inleda en serie reaktioner: en ökad omvandling av glukos till cellulär energi, ökad proteinproduktion samt ökad EGFR-genexpression. Alla dessa processer bidrar till replikationen av DNA och därmed till celltillväxten.
Enligt Leo Galland, M.D., chef för Foundation for Integrated Medicine, förekommer epidermal tillväxtfaktor naturligt i betydande mängder i tunntarmens övre del (duodenum), samt i prostata och spottkörtlarna. Dr. Galland noterar vidare att noggrann tuggning av maten kan gynna en läckande tarm, eftersom det ökar mängden salivbaserad EGF som når mag-tarmkanalen.
Råmjölk (colostrum) – mjölken som däggdjur producerar under de första dagarna efter förlossningen – innehåller också höga halter av EGF. För mänsklig konsumtion är bovin råmjölk den vanligaste källan som kosttillskott. Enligt Center for Nutritional Research innehåller bovin råmjölk flera andra nyttiga ämnen utöver epidermal tillväxtfaktor. Substansen innehåller exempelvis immunglobuliner som motverkar flera patogener som kan leda till bakterieinfektioner, inklusive salmonella och Escherichia coli.
Bovin råmjölk anses i allmänhet vara säker för mänsklig konsumtion. Personer med laktosintolerans bör dock undvika denna substans, eftersom den kan ge obehagliga mag- och tarmbesvär hos känsliga individer.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online