National Institute of Neurological Disorders and Stroke definierar dysgrafi som en neurologisk störning som kännetecknas av svårigheter med att skriva. Störningen gör att en persons skrivande blir förvrängt eller felaktigt.
Ordet dysgrafi härstammar från grekiskan, där "dys" betyder svårighet och "graphein" betyder att skriva. Tillståndet känns igen på symtom som oregelbundna bokstäver i olika former och storlekar, allmänt oläslig text, blandning av versaler och gemener samt svårigheter att använda skrivandet som ett kommunikationsverktyg.
Instruktioner
Ju tidigare desto bättre
- Upptäck tecknen tidigt. Att leta efter tecken på dysgrafi redan i tidig barndom ger barnet bästa möjliga chans att övervinna de hinder som tillståndet medför. Tyvärr är detta inte alltid fallet, eftersom många lärare saknar tillräcklig kunskap för att känna igen symtomen på dysgrafi. Att själv läsa på om tillståndet är därför första steget för att upptäcka om ditt barn har ett problem.
- Samarbeta kring en handlingsplan. Om du eller barnets pedagoger misstänker att det kan finnas tecken på dysgrafi bör ni arbeta tätt ihop för att planera insatser som tillgodoser barnets olika särskilda behov.
- Träffa skolkuratorn. Boka ett möte med skolkuratorn för att diskutera anpassningar och rekommendationer som kan lindra barnets frustration. Många barn visar tecken på djup frustration när de kämpar med dysgrafi. Det är viktigt att föräldrar, barn och lärare deltar i mötet tillsammans, så att alla arbetar mot samma mål.
Vad kan göras?
- Anpassa. Enligt artikeln "Dysgraphia Accommodations and Modifications" från 1999, skriven av Susan Jones och publicerad av LD Online, finns det tre faktorer att ta itu med vid dysgrafi – anpassning är den första: "Minska den inverkan som skrivandet har på lärandet eller på att uttrycka kunskap – utan att väsentligt förändra processen eller resultatet." Jones rekommenderar större flexibilitet när det gäller krav, omfång, komplexitet och de verktyg som används för att utföra uppgifter.
- Modifiera. Enligt Jones kan det för vissa elever vara nödvändigt att ändra uppgifter eller förväntningar för att möta deras individuella behov, eftersom anpassningar ensamma inte räcker för att eliminera de hinder som skrivproblemen skapar. Betona kvalitet framför kvantitet genom att korta ned längdkraven på uppgifter. Minska komplexiteten genom att låta stavningen inte ingå i bedömningen av vissa uppgifter. Låt barnet även hålla muntliga presentationer istället för skriftliga vid vissa tillfällen.
- Åtgärda. "Erbjud undervisning och möjligheter att förbättra handstilen", uppmanar Jones. Hon rekommenderar att man bygger in regelbunden handstilsträning i barnets vardagsrutiner. Beroende på ålder kan arbetsterapi eller andra stödinsatser bidra till förbättring. Övning hemma är också avgörande för framgång.
