Inflammatorisk smärta uppstår när ditt immunförsvar frisätter vita blodkroppar och kemiska ämnen för att bekämpa främmande ämnen som virus och bakterier. Inflammation åtföljs av värme, rodnad, svullnad och smärta. Den kan också ge trötthet, feber och frossa samt nedsatt aptit och muskelvärk. Ibland beror inflammationen på autoimmuna tillstånd, där immunförsvaret felaktigt angriper kroppens egna friska vävnader. Inflammation kan orsaka smärta i vilken del av kroppen som helst.
Reumatoid artrit är en autoimmun sjukdom som ger svullna och smärtsamma leder. Den kroniska inflammationen kan med tiden skada ledernas brosk. Inflammation i senor eller slemsäckar (bursit) i axeln kan också bero på artritisk inflammation. Gikt är en inflammation som orsakas av ett överskott av urinsyra och drabbar oftast stortåns led. Polymyalgia reumatica drabbar främst överarmar, axlar, nacke, höfter och lår och ger muskelvärk och stelhet.
Inflammation kan leda till ateroskleros, det vill säga att fettavlagringar byggs upp i artärernas väggar. Enligt American Heart Association är C-reaktivt protein (CRP) ett protein i blodet som ökar vid systemisk inflammation. Höga CRP-värden kan indikera en ökad risk för hjärt-kärlsjukdom och stroke.
Kronisk inflammation påverkar ofta matsmältningssystemet. Vanliga tecken är återkommande diarré eller förstoppning, uppblåsthet, gaser och buksmärtor, halsbränna och sura uppstötningar. Vissa livsmedel kan bidra till inflammation, exempelvis oljor från safflor, majs, solrosor, jordnötter och soja, samt raffinerat socker. Personer med en kost rik på kolhydrater men fattig på protein drabbas dessutom oftare av tarminflammation.
Kemikalier kan aktivera immunförsvaret och utlösa inflammation. Exempel på vanliga kemikalier du kan utsättas för dagligen är latex, lim, syntetiska fibrer, plast, klister, rengöringsprodukter och luftfräschare. Även bekämpningsmedel, tungmetaller (som bly och kvicksilver) samt luftföroreningar kan bidra. Ett vanligt symtom efter exponering för dessa ämnen är en smärtsam huvudvärk.
Psykologisk stress leder till frisättning av kortisol, ett stresshormon som påverkar immunförsvaret. Exempel är astmaanfall utlösta av känslomässig chock, hudutslag orsakade av stress (nässelutslag) samt smärtsamma tarmbesvär som uppstår när du är nervös eller stressad.
Menopausen kan orsaka inflammation på grund av förändrade hormonhalter. Hormonomställningen kan även bidra till viktökning, vilket i sin tur kan trigga igång inflammation. Överflödiga fettceller bildar cytokiner (proteiner som reglerar inflammation) och CRP.
Behandling av inflammatorisk led- eller muskelsmärta omfattar vanligtvis icke-steroida antiinflammatoriska läkemedel (NSAID) som ibuprofen, acetylsalicylsyra eller naproxen. I vissa fall kan kortikosteroider, exempelvis prednisolon, förskrivas. Andra läkemedel som dämpar immunförsvaret inkluderar sulfasalazin, cyklofosfamid, metotrexat, leflunomid, anti-TNF-läkemedel (mot tumörnekrosfaktor) samt mykofenolat.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online