Pacemakersyndrom är en iatrogen sjukdom, vilket innebär att den uppstår som en biverkning eller ett direkt resultat av medicinsk behandling. Tillståndet kan drabba personer som har fått en pacemaker inopererad för att reglera och synkronisera ett oregelbundet hjärtslag. Syndromet orsakar en bristande synkronisering mellan hjärtats förmak och kammare, vilket försvagar hjärtats totala pumpförmåga.
En pacemaker opereras vanligtvis in i bröstet på patienter som har problem med ett ihållande oregelbundet hjärtslag, för att synkronisera aktiveringen av hjärtats övre och/eller undre kamrar så att en normal pumpfunktion kan upprätthållas.
Ibland kan pacemakern stimulera endast de undre kamrarna (ventriklarna), som då aktiveras innan de övre kamrarna (förmaken). Detta vänder i praktiken på den ordning i vilken hjärtat slår. Blod pumpas då mot stängda klaffar, vilket ger upphov till de typiska symtomen på pacemakersyndrom.
Symtomen på pacemakersyndrom omfattar minskad hjärtminutvolym, som orsakas av att förmaket inte hinner fylla motsvarande kammare i rätt takt. Detta kan i sin tur leda till en rad andra besvär, bland annat:
Dessa symtom liknar ofta de som ursprungligen ledde till att pacemakern installerades, och de kan även uppträda efter att de ursprungliga besvären har upphört.
Pacemakersyndrom diagnostiseras vanligtvis utan särskilda kliniska tester eller utredningar, men ibland är det nödvändigt att utesluta andra möjliga orsaker, såsom infektion eller hjärtsjukdom.
En läkare kan använda en monitor för att koppla patientens symtom till en oregelbunden hjärtrytm. Läkaren måste också vara noga med att utesluta en defekt pacemaker eller en pacemaker vars batteri håller på att ta slut.
Pacemakersyndrom behandlas på flera olika sätt beroende på patientens situation. Om pacemakern endast stimulerar kammaren fästs en elektrod till förmaket och rytmen resynkroniseras, vilket åtgärdar den desynkronisering som gav upphov till symtomen.
Hos patienter med en pacemaker som stimulerar andra delar av hjärtat, eller både kammare och förmak, brukar omprogrammering av takten och resynkronisering av rytmerna vanligtvis lindra symtomen.
Sovida det inte finns någon underliggande orsak som inte är relaterad till pacemakerinstallationen, såsom hjärtsjukdom eller infektion, är prognosen utmärkt. En stor majoritet av alla patienter återhämtar sig helt när pacemakerns stimulering har blivit korrekt synkroniserad.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online