Fekal inkontinens kan vara en källa till skam och förlägenhet. Därför försöker många dölja problemet och undvika situationer som kan kännas pinsamma. Det är helt naturligt att den som drabbas känner frustration och nedstämdhet. Många får dessutom andra besvär i samband med fekal inkontinens, exempelvis hudirritation, utslag och sår som kan förvärras om de inte behandlas.
Det goda nyheten är att det finns flera behandlingsalternativ. Vilken metod som passar bäst beror på orsaken till besvären, och ofta krävs det en kombination av olika åtgärder. Här går vi igenom de vanligaste behandlingsformerna.
Många läkare använder mediciner som en första behandlingsmetod vid fekal inkontinens. Vanliga läkemedel inkluderar antidiarrémediciner, laxermedel och avföringsmjukgörare. Det kan verka motsägelsefullt att ge laxermedel till någon som har svårt att kontrollera sin tarm, men förklaringen är ofta att tarmrörelserna saknar normal rytm. Medicinerna kan hjälpa till att återställa en regelbunden och förutsägbar tarmfunktion.
Maten och dryckerna du konsumerar spelar en stor roll för avföringens konsistens. Läkaren kan därför rekommendera ändringar i kosten för att förbättra tarmrörelserna. Vissa drabbas av fekal inkontinens på grund av förstoppning, och då handlar det oftast om att öka intaget av fiberrik mat. Är diarrén den främsta orsaken kan läkaren istället rekommendera mer bindande livsmedel, som hjälper till att ge avföringen en fastare konsistens.
Ibland beror fekal inkontinens på nedsatt kontroll över slutmuskeln (sfinktern) eller svårigheten att känna av när det är dags för en tarmrörelse. Dessa personer kan ha stor nytta av tarmträning, som innefattar övningar för att återfå muskelstyrka i bäckenbotten och sfinkter. Andra kan behöva följa ett fast schema där de regelbundet avsätter tid för tarmtömning, vilket med tiden ger bättre kontroll över besvären.
Fler behandlingsformer kan också vara aktuella. En av dem är biofeedback, där en sond placeras i analområdet och hjälper patienten att träna upp sfinktermuskeln genom att muskeln får dra ihop sig med visuell återkoppling. En annan metod är borttagning av hårdnade avföringsmassor, där läkaren manuellt lossar och avlägsnar fastnat avföring från ändtarmen. Enligt Mayo Clinic kan även sakral nervstimulering rekommenderas – en behandling som stimulerar den nerv som reglerar sfinktermusklernas funktion.
I vissa fall krävs kirurgi, särskilt när besvären beror på skador till följd av förlossning eller ett framfall av ändtarmen. Valet av operationsmetod beror på problemets art och orsak. Oftast räcker det med en operation som reparerar sfinktermuskeln. Som en sista utväg kan en kolostomi göras, där avföringen leds via en alternativ öppning i buken och samlas upp i en påse.
Oavsett hur besvärande problemet känns är det viktigt att komma ihåg att fekal inkontinens är ett vanligt tillstånd som går att behandla. Kontakta din läkare för att få rätt diagnos och en individuell behandlingsplan – ju tidigare du söker hjälp, desto större är chansen att förbättra din livskvalitet.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online