Njurstenar är ett av de vanligaste problemen som drabbar njurarna. Miljontals människor har antingen haft en njursten vid något tillfälle eller får dem regelbundet. Det är ett mycket smärtsamt tillstånd. Ibland passerar stenarna från njurarna genom urinvägarna av sig själva, men ibland krävs mer omfattande behandling för att bli av med dem. Njurstenar kan bildas var som helst längs urinvägarna och kan bestå av flera olika typer av material. De förekommer dessutom i många olika former, färger och storlekar.
Storleken på en njursten varierar kraftigt – från så små som en grusbit till så stora som en golfboll. Större stenar kan inte passera på egen hand och kräver kirurgiskt ingrepp. Mindre stenar kan däremot ofta passera av sig själva. Det finns flera undersökningar, exempelvis KUB-röntgen, ultraljud eller IVP, som kan fastställa hur stor din sten är. Även mindre stenar kan dock ibland behöva tas bort kirurgiskt, beroende på var i urinvägarna stenen bildats och om den fastnar på ett ställe som hindrar den från att passera.
Njurstenars form varierar mycket. De kan vara runda, ovala och släta, eller grova, ojämna och tandade. De kan likna stjärnformationer, ha grenliknande utväxter eller bestå av flera lager. Vissa stenar kan till och med se ut som potatisar med förgrenande rötter. Texturen varierar också beroende på stenens kemiska sammansättning. Formen avgörs främst av var i urinvägarna stenen ursprungligen bildades och vilket material den består av.
Färgen på njurstenar skiljer sig också åt. Även om de oftast är gula eller bruna kan de även uppträda i gulbruna, svarta och till och med gyllene nyanser. Färgen påverkas av vilket material stenen består av. En sten av kalciumoxalat (whewellit) är till exempel vanligtvis brun eller svart, medan en weddellitsten – som bildas när kalcium kombineras med magnesium – oftast är ljusgul.
Den vanligaste typen av njursten är en kalciumsten, och den vanligaste varianten av dessa är kalciumoxalat, som utgör cirka 70 procent av alla njurstenar. Kalciumfosfat står för ungefär 5–10 procent, medan struvit och urinsyra vardera utgör cirka 10 procent.
Det är inte ovanligt att läkare hittar stenar som består av en kombination av flera material. Beroende på patientens sjukdomshistoria, kost och njurfunktion kan olika ämnen sammanfogas och bilda en sten. Du kan till och med ha flera stenar samtidigt, där varje sten har sin egen unika sammansättning. Detta är dock mindre vanligt än att flera stenar består av samma material.
Cirka 80 procent av alla som någon gång haft en njursten kommer att drabbas av ytterligare en vid något tillfälle i livet. Har du tidigare haft en sten av ett visst material, till exempel kalcium, är risken stor att nästa sten består av samma material. Det utesluter dock inte att du i framtiden kan bilda stenar av helt andra material.
Om du är benägen att få njurstenar bör du gå på regelbundna urinundersökningar hos en urolog som kan övervaka ditt tillstånd. Följ även de särskilda anvisningar din läkare ger, inklusive eventuell specialkost. Detta kan hjälpa till att minska risken för att nya stenar bildas.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online