När alkohol konsumeras i överskott försämras kroppens antioxidanter, vilka normalt skyddar oss mot fria radikalers skadliga effekter. När detta skydd försvinner kan ämnesomsättningen av alkohol i levern lämna de fria radikalerna fria att härja okontrollerat. Även om hälsomyndigheter har fastställt gränser för alkoholkonsumtion kan både beteendemässiga och genetiska faktorer bidra till – eller förhindra – utvecklingen av alkoholrelaterad leversjukdom.
År 2006 listade amerikanska smittskyddsmyndigheten Centers for Disease Control and Prevention (CDC) kronisk leversjukdom och cirros som den tolfte vanligaste dödsorsaken bland amerikaner. Alkoholinducerad leversjukdom (ALD) omfattar tre diagnoser: fettlever, alkoholhepatit och cirros. Behandlingsmöjligheterna vid alkoholhepatit och cirros är begränsade på grund av sjukdomarnas allvarlighetsgrad, men en fettlever kan läka helt om patienten avstår från alkohol.
Etanol är det verksamma ämnet i alkoholhaltiga drycker som kan leda till leverskador, eftersom det omvandlas till fria radikaler i organet. Normalt sett neutraliserar kroppens antioxidanter de fria radikaler som bildas vid alkoholkonsumtion. När alkohol dock konsumeras i överskott och antioxidanterna inte längre räcker till kan de fria radikalerna angripa leverns friska celler.
Alkoholinducerad leversjukdom visar sig vanligtvis först när en viss tröskelmängd alkohol konsumeras dagligen under en längre period. För män uppskattas denna nivå motsvara en liter vin, cirka två liter öl eller knappt en halv deciliter starksprit per dag, medan motsvarande nivå för kvinnor ligger på ungefär en fjärdedel till hälften av den mängden. Mer konservativt anger de amerikanska kostrådene att en hälsosam livsstil innebär högst två drinkar per dag för män och en drink per dag för kvinnor.
Mellan det rekommenderade maxantalet drinkar och den tröskelnivå som utlöser ALD finns så kallat bingedrickande, vilket också kan skada levern. Det amerikanska institutet för alkoholmissbruk och alkoholism (NIAAA) definierar bingedrickande som en blodalkoholhalt över 0,08 promille – uppnådd genom fem eller fler drinkar för män inom ungefär två timmar, eller fyra eller fler drinkar inom samma tidsrymd för kvinnor.
Att en person når eller överskrider den tröskelmängd som bedöms orsaka leverskador innebär dock inte nödvändigtvis att hen drabbas av sjukdomen. Flera faktorer bidrar till ALD, vilket förklarar varför mottagligheten varierar från person till person. En kost med högt fettinnehåll och lågt kolhydratinnehåll har exempelvis visats vara en bidragande faktor. Andra samband har däremot inte kunnat förklaras lika tydligt; både kön och gener är bevisade riskfaktorer för ALD, men orsakerna bakom dessa samband återstår att upptäcka.
Några mindre kända faktorer som hänger samman med utvecklingen av ALD – bland annat nikotin och kaffe – är ofta kopplade till storkonsumenters livsstil. Alkoholberoende som röker mer än ett paket cigaretter om dagen löper tre gånger större risk att drabbas av ALD än de som röker mindre än ett paket om dagen. Den där morgonkoppen kaffe kan däremot faktiskt vara gynnsam för tunga drickare. Studier visar att personer med alkoholproblem som dricker fyra eller fler koppar kaffe om dagen är fem gånger mindre benägna att utveckla ALD än de som inte gör det. Orsakerna är ännu inte klarlagda, men koffeinet har uteslutits som den komponent i kaffet som minskar risken att insjukna.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online