Pankreas ligger i övre vänstra delen av buken, bredvid levern och bakom magsäcken. Organet är en viktig del av matsmältningssystemet och producerar enzymer som hjälper till att bryta ner proteiner, kolhydrater och fett i tunntarmen. Spridda genom pankreas finns även de Langerhanska öarna – specialiserade cellgrupper som producerar insulin, hormonet som reglerar blodets glukosnivåer. Pankreatit, det vill säga en inflammation i pankreas, kan störa båda dessa funktioner och orsaka kraftig smärta.
Pankreatit uppstår ofta när de gångar som leder ut pankreasenzymer blir blockerade. Bukspottsaften samlas då upp i organet och börjar bryta ner pankreasets egen vävnad, vilket leder till svullnad, inflammation och kemiska förändringar. De viscerala nerverna – nerverna som försörjer organen – är särskilt känsliga för både trycket från svullnaden och dessa kemiska förändringar. Nerverna skickar därför smärtsignaler till hjärnan. Störningar i matsmältningen tillsammans med smärtreaktionen kan dessutom ge illamående och kräkningar.
På grund av pankreas läge i övre delen av buken leds nervimpulserna till coeliakaplexus (solarplexus), ett nätverk av nerver som samlar signaler från pankreas och omgivande organ. Plexus ligger bakom organen, ungefär på midjehöjd, vid den tolfte bröstkotan. Därifrån fortsätter impulserna in i ryggmärgen och vidare upp till hjärnan.
Det innebär att smärtan vid pankreatit oftast känns ovanför midjan, i övergatsområdet under bröstbenet och mellan revbenen – inte i nedre delen av buken. Smärta enbart i nedre buken är därför sällan ett typiskt tecken på pankreatit.
Bland orsakerna till pankreatit finns alkoholmissbruk, cancer, hyperparatyreos (överfunktion i bisköldkörtlarna), buktrauma, vissa läkemedel, infektioner och kirurgiska ingrepp. Enligt S.J. McPhee och M.A. Papadakis i Current Medical Diagnosis and Treatment är en av de vanligaste orsakerna gallsten som fastnar i den gemensamma gallgången, som transporterar både pankreasenzymer från pankreas och galla från gallblåsan.
En sådan blockering orsakar inflammation i både gallblåsan och pankreas samt tryck mot omgivande vävnader. Smärtsignaler skickas då ofta till hjärnan från mer än ett område samtidigt, vilket gör att smärtan kan kännas diffus över hela övre buken i stället för lokaliserad till en enda punkt.
När smärtsignaler färdas från pankreas följer de samma nervbanor som impulser från områdena till höger och vänster om organet. När impulserna når hjärnan kan den inte alltid avgöra exakt varifrån signalen kommer. Den smärtupplevelse som hjärnan sedan skickar tillbaka kan därför hamna i angränsande områden. Detta fenomen kallas utspridd eller refererad smärta. Vid pankreatit kan smärtan ibland stråla ut mot höger och vänster sida samt mot ryggen.
Enligt Mayo Clinic är det nödvändigt att behandla den underliggande orsaken, exempelvis gallsten, för att lindra smärtan och ge pankreas möjlighet att läka. I vissa fall, till exempel vid alkoholmissbruk, kan sjukdomen bli kronisk med återkommande akuta smärtattacker eller en ständig molande värk.
Behandlingen innefattar en fettsnål kost, tillskott av pankreasenzymer samt total avhållsamhet från alkohol och opioider, eftersom dessa kan förvärra symtomen. Smärtlindring kan ges med paracetamol, antiinflammatoriska läkemedel (NSAID, som ibuprofen) eller tricykliska antidepressiva, som ofta används vid långvarig smärta. Vid mycket kraftig smärta kan en nervblockad av coeliakaplexus vara ett alternativ.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online