Vad är gallsten? Orsaker, symtom och behandling

Människan har en liten päronformad säck som kallas gallblåsan, belägen strax under levern. Ibland bildas där så kallade gallstenar – hårda, stenliknande partiklar. Gallstenar är kristalliserade ämnen som uppstår när gallans sammansättning blir obalanserad.

Hur gallstenar bildas

Gallstenar uppstår när gallan, den vätska som finns i gallblåsan, stelnar till hårda klumpar. Galla behövs i kroppen eftersom den hjälper till att bryta ner fett, och den produceras i levern. Gallan lagras i gallblåsan tills den behövs. När gallblåsan drar ihop sig pressas gallan ut i en kanal som heter gallgången och förs vidare till tunntarmen, där den bidrar till matsmältningen.

Gallan består av vatten, kolesterol, salter, proteiner och fetter. Den innehåller även bilirubin, ett ämne som blir kvar när gallsalterna brutit ner fettet. Innehåller gallan för mycket kolesterol, salt eller bilirubin kan den så småningom stelna och bilda gallstenar.

Typer av gallsten

Det finns i huvudsak två typer av gallsten:

• Kolesterollstenar – känns igen på sin gulaktiga eller grönaktiga färg. De består främst av stelnat kolesterol och utgör omkring 80 procent av alla gallstenar.
• Pigmentstenar – består av bilirubin, är mörkfärgade och mindre till storleken.

Gallstenar kan variera kraftigt i storlek, från så små som ett sandkorn till lika stora som en golfboll. Många bär dessutom på så kallade tysta stenar utan att ha några besvär alls.

Orsaker och riskfaktorer

Gallstenar bildas när gallan innehåller för mycket kolesterol eller bilirubin. Det kan också bero på att kroppen inte producerar tillräckligt med gallsalter, eller att gallblåsan inte töms snabbt nog. Flera faktorer ökar risken:

• Kön: Kvinnor löper dubbelt så hög risk som män att drabbas, delvis på grund av hormoner och graviditet.
• Övervikt: Extra kropps­vikt leder till förhöjda kolesterolnivåer i gallan.
• Ålder och arv: Risken ökar med åldern, och gallsten förekommer oftare i vissa familjer.

Symtom

Gallstenar kan vandra ut i gallgångarna och orsaka blockering. Om de inte avlägsnas kan gallblåsan bli inflammerad och infekterad, och i värsta fall spricka. Vanliga symtom är:

• Konstant, tilltagande smärta i övre högra delen av buken
• Smärta mellan skulderbladen eller i höger axel
• Illamående, kräkningar och feber
• Gulaktig hud och gult i ögonviterna (gulsot)

Drabbar du dig av svår buksmärta tillsammans med feber bör du söka vård omgående.

Behandling

Behandlingen beror på hur allvarligt tillståndet är. Vid lindriga besvär används ofta icke-kirurgiska metoder, exempelvis läkemedel som ursodiol och chenodiol, som båda är framställda ur galltsyra och långsamt löser upp stenarna. Upprepas anfallen ofta är den mest effektiva lösningen en operation som kallas kolecystektomi, där gallblåsan tas bort helt. Operationen utförs numera oftast titthålskirurgiskt, vilket innebär kortare återhämtningstid och färre komplikationer.