Vilka är orsakerna till hjärtarytmier?

En hjärtrytmrubbning, eller arytm, innebär att hjärtat slår i ett oregelbundet tempo. Ett vila hjärta slår normalt mellan 60 och 80 slag per minut – ligger pulsen konstant över eller under detta intervall handlar det om en arytm. Enligt statistik från 2009 led cirka fyra miljoner människor i USA av hjärtrytmrubbningar.

Olika typer av arytmier

Arytmier delas in i två huvudkategorier beroende på var i hjärtat de uppstår:

• Ventrikulär arytm – uppstår i hjärtats nedre kammare, ventriklarna.
• Supraventrikulär arytm – uppstår i hjärtats övre förmak, atrierna.

Utöver detta skiljer man på tre olika typer av rytmstörningar:

• Bradykardi – hjärtat slår färre än 60 slag per minut.
• Takykardi – hjärtat slår fler än 100 slag per minut.
• Förmaksflimmer – enskilda hjärtmuskelceller drar ihop sig oordnat istället för att arbeta samordnat.

Kardiovaskulära orsaker

Många arytmier har sin grund i själva hjärtats hälsa. En hjärtinfarkt kan orsaka blåmärken på hjärtvävnaden, vilket i sin tur kan utlösa rytmstörningar. Tidigare hjärtoperationer eller andra skador som lett till ärrbildning ökar också risken. Högt blodtryck gör att ventrikelväggarna förtjockas och stör hjärtats elektriska impulser. Kardiomyopati (hjärtsjukdom som försvagar hjärtmuskeln) försämrar hjärtats pumpförmåga och skadar vävnaderna, medan klaffsjukdomar kan ge upphov till arytmier på grund av den belastning som läckande hjärtklaffar medför.

Ålder och genetik

Vissa människor föds med en medfödd hjärtavvikelse som gör dem benägna att utveckla arytmier. I takt med att vi åldras försvagas hjärtmuskeln och hjärtat förlorar en del av sin elasticitet. Detta kan påverka hjärtats elektriska impulser och därmed leda till rytmstörningar.

Drog- och alkoholmissbruk

Missbruk av både narkotika och receptbelagda läkemedel kan utlösa hjärtarytmier. Både alkohol och droger stör hjärtats elektriska impulser. Långvarigt alkoholmissbruk kan dessutom försämra hjärtats förmåga att slå effektivt, vilket kan leda till kardiomyopati. Även kraftig episoddricka, så kallat bingedrickande, kan bidra till utvecklingen av förmaksflimmer.

Sjukdomstillstånd

Flera medicinska tillstånd ökar risken för rytmrubbningar. Obstruktiv sömnapné, där andningen upprepade gånger avbryts under sömnen, kan med tiden leda till bradykardi och förmaksflimmer. Sköldkörtelrubbningar kan likaså orsaka både för låg puls och förmaksflimmer. Dessutom ökar både fetma och diabetes risken för att utveckla arytmier.

Rökning och koffein

Stimulantia som nikotin och koffein kan få hjärtat att slå oregelbundet. De accelererar även pulsen, vilket på sikt kan leda till utveckling av rytmstörningar. Personer som regelbundet använder dessa substanser löper större risk att drabbas av allvarliga former av arytmier.

Övriga faktorer

Ett elektrolytrubbat balansläge i kroppen kan påverka hjärtats elektriska impulser och utlösa arytmier. Elektrolyter är ämnen i blodet som styr hjärtats elektriska signalering. Långvarig användning av receptfria och receptbelagda läkemedel som innehåller pseudoefedrin kan också bidra till utvecklingen av hjärtrytmrubbningar.