Toniska-kloniska anfall är en typ av anfall som engagerar hela hjärnan. Det är den anfallsform som traditionellt förknippas med epilepsi och som tidigare kallades grand mal-anfall. Typiska symtom är att musklerna stelnar (den toniska fasen), följt av ryckningar i armar och ben (den kloniska fasen). Under anfallet kan medvetandet helt eller delvis vara bortfallit.
Precis som de flesta andra typer av anfall är toniska-kloniska anfall ofta idiopatiska. Det innebär att de uppstår plötsligt och att orsaken antingen är okänd eller mycket svår att fastställa.
Vissa anfall är fokala (lokaliserade), vilket betyder att de endast påverkar en avgränsad del av hjärnan. Toniska-kloniska anfall är däremot generaliserade och involverar hela hjärnan. Ibland uppstår de när ett fokalt anfall sprider sig och till slut engagerar hela hjärnbarken.
Läkare misstänker att toniska-kloniska anfall kan bero på obalanser i hjärnans kemi, till exempel störningar i signalsubstanser (neurotransmittorer). När den elektriska signaleringen i hjärnan går snett kan det utlösa ett anfall.
Flera yttre och inre faktorer kan fungera som utlösare, bland annat:
Även genetiska avvikelser i hjärnan kan ligga bakom anfallen. Dessa avvikelser finns med från födseln och gör att personen har en medfödd benägenhet att drabbas av anfall.
Ett första toniskt-kloniskt anfall bör alltid utredas av läkare. Sök akut vård om anfallet varar längre än fem minuter, upprepas utan att personen hinner återhämta sig, eller om medvetandet inte kommer tillbaka efteråt – det kan vara livshotande.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online