Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en progressiv sjukdom som gradvis försämrar lungfunktionen. När du andas in passerar luften ner genom luftröret och vidare ut i lungornas bronker. Vid KOL förlorar luftvägarna och de små lungblåsorna (alveolerna) sin normala elasticitet. Väggarna i lungblåsorna sönderfaller och bildar större, mindre effektiva blåsor. Samtidigt svullnar luftvägarna och täpps igen av slem, vilket gör det allt svårare att andas.
Symtomen på KOL utvecklas ofta långsamt och blir successivt värre över tid. Många upptäcker därför sjukdomen först när den har gått relativt långt.
Den absolut största riskfaktorn för KOL är rökning eller tidigare rökvanor, enligt amerikanska National Heart, Lung and Blood Institute. Även långvarig exponering för luftföroreningar, kemiska ångor, damm samt passiv rökning kan öka risken att utveckla sjukdomen.
I senare skeden kan ytterligare tecken uppstå, såsom återkommande förkylningar och luftvägsinfektioner, svullnad i extremiteter samt en blåaktig ton i läpperna, vilket tyder på syrebrist i blodet.
Läkare ställer diagnosen KOL genom att kombinera kliniska fynd, patientens sjukdomshistoria och olika undersökningar. Vanliga tester inkluderar lungfunktionstester, spirometri (som mäter hur mycket luft du kan andas ut och hur snabbt), lungröntgen samt arteriell blodgasanalys för att bedöma syre- och koldioxidhalterna i blodet.
KOL kan inte botas, men det finns flera behandlingsalternativ som kan lindra symtomen och bromsa sjukdomens utveckling:
Kronisk obstruktiv lungsjukdom kallas även för kroniskt obstruktivt luftvägssyndrom, kronisk obstruktiv bronkit, kroniskt obstruktivt lunglidande samt emfysem, beroende på vilken del av lungan som domineras av sjukdomsförändringarna.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online