Stelkramp är en allvarlig infektionssjukdom som även kallas käkspärr. Sjukdomen orsakas av ett nervgift som bildas av bakterien Clostridium tetani och leder till smärtsamma muskelkrampar som kan drabba hela kroppen. Ett typiskt symtom är att käken "låser sig", vilket gör det svårt eller omöjligt att öppna munnen och svälja. Enligt den amerikanska smittskyddsmyndigheten CDC dör cirka en av tio drabbade. Lyckligtvis kan stelkramp förebyggas effektivt genom vaccination.
Stelkramp förebyggs med hjälp av fyra kombinationsvacciner: DTaP, Tdap, DT och Td. Utöver stelkramp skyddar dessa vacciner även mot difteri och kikhosta. DTaP och DT ges till barn under sju års ålder, medan Tdap och Td är avsedda för äldre barn och vuxna.
I vissa fall kan en extra dos behövas. Om du exempelvis drabbas av ett djupt sår eller ett sår som blivit kontaminerat med jord, och din senaste påfyllnadsdos togs för mer än fem år sedan, kan din läkare rekommendera ytterligare en dos för att säkerställa ett gott skydd.
Barn får totalt fem doser av DTaP-vaccinet: vid två, fyra och sex månaders ålder, vid 15–18 månader samt vid fyra till sex års ålder. Ett undantag gäller om den fjärde dosen redan gavs efter fyra års ålder. Om ditt barn inte tål kikhostedelen i vaccinet ges istället DT-vaccinet, som saknar kikhostekomponenten.
Vid elva till tolv års ålder erbjuds barnen en dos av Tdap-vaccinet. Därefter rekommenderas en påfyllnadsdos av Td var tionde år för att bibehålla skyddet mot sjukdomen.
De flesta barn får inga biverkningar alls. De biverkningar som ändå kan förekomma efter stelkrampsvaccination inkluderar ömhet, svullnad och rodnad vid injektionsstället, oro och gråt hos spädbarn, trötthet, nedsatt aptit samt kräkningar. Vuxna kan uppleva liknande irritation vid injektionsstället, värk i kroppen, trötthet och huvudvärk.
Vacciner testas noggrant med avseende på säkerhet av den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA innan de godkänns för användning. Övervakningen fortsätter dessutom även efter godkännandet. Enligt CDC tar rapporteringssystemet VAERS (Vaccine Adverse Event Reporting System) emot rapporter om eventuella problem efter vaccination, för att kunna bedöma om ytterligare utredningar behövs.
Barn som är måttligt eller allvarligt sjuka bör inte få DTaP-vaccinet förrän de har återhämtat sig. Har ditt barn en gång fått en allergisk reaktion av vaccinet ska ingen ytterligare dos ges. Td- och Tdap-vaccinerna ska inte heller ges till någon som tidigare haft en allergisk reaktion mot något av de fyra vaccinerna. Dessutom bör personer som är sjuka vänta med Td- eller Tdap-vaccination tills de har tillfrisknat.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online