
Boende med stöd och omvårdnad för vuxna med funktionsnedsättning ses ofta som ett mellanting mellan att bo kvar hos familjen på heltid och att leva helt självständigt. För vuxna med Down syndrom som behöver viss hjälp eller tillsyn – exempelvis medicinsk assistans eller daglig vägledning – men som klarar de flesta sysslor i vardagen på egen hand, kan den här boendeformen vara ett mycket bra alternativ.
Däremot passar boende med stöd inte för personer som behöver omvårdnad dygnet runt eller som utgör en fara för sig själva eller andra – för dem krävs oftast en mer specialiserad vård- och omsorgsform.
Börja med att leta upp bostäder med omsorg och stöd (så kallade assisted living residences, ALR) i ditt område. Den här typen av boenden drivs ofta med stöd från offentliga myndigheter och kan erbjuda hel eller delvis finansiering till personer med låg inkomst eller till dem som ännu inte klarar av att ta hand om sig själva.
Ha i åtanke att boende med stöd riktar sig till människor som har förmåga att försörja sig själva. När den boende med Down syndrom har fått ett arbete ansvarar hen för att betala en månadsavgift som täcker alla kostnader för det dagliga livet – från hyra och mat till löpande omsorg och stödinsatser.
Kontakta Social Security-kontoret i din delstat för att fråga efter trygghetsbidrag (Supplemental Security Income, SSI) kopplat till boende med stöd. Programmet vänder sig till vuxna med funktionsnedsättning som ändå fungerar väl i det dagliga livet och garanterar en minimiinkomst, så att den som arbetar har råd att betala för sitt boende.
Använd databasen hos National Center for Assisted Living (NCAL) för att få information om finansiering, olika boendealternativ och tips på hur du väljer rätt plats. Webbplatsen erbjuder dessutom hjälp med att göra en lyckad övergång till ett nytt boende, samt länkar till organisationer som kan stötta dig både i sökandet och i urvalet av rätt bostad.
Gör studiebesök på ett antal anläggningar innan du fattar beslut. Jämför kostnader och tjänster, och lägg särskild vikt vid hur de boende faktiskt lever sina liv: hur de tillbringar sin tid (socialiserar de sig eller håller de sig mest till sina egna rum?), vad deras dagliga aktiviteter består av och hur många av dem som lever aktiva och meningsfulla liv även utanför själva boendet.
Lever du i Sverige finns motsvarande alternativ inom ramen för LSS (lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade), till exempel gruppbostad, servicebostad eller boendestöd i den egna lägenheten. En ansökan görs hos kommunens LSS-handläggare, och en biståndsutredning avgör vilket stöd som kan beviljas.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online