Det är sjukvårdspersonal som avgör om en patient har drabbats av stroke, även kallat CVA (cerebrovaskulär accident). Tyvärr är det omöjligt för läkare att direkt påvisa den nervcellsdöd som uppstår när blodflödet till hjärnan avbryts – det kan endast konstateras genom obduktion. Istället måste de förlita sig på tecken, symtom, fysisk undersökning och diagnostiska tester.
Ring 112 så snabbt som möjligt om du misstänker stroke – varje minut räknas. Stroke är en av de vanligaste dödsorsakerna världen över; enbart i USA dog 143 579 personer av stroke år 2005, enligt American Heart Association.
Vad du behöver
- Telefon
- Bibliotek
- Internetuppkoppling
- Spegel
Instruktioner
Förstå de olika typerna av stroke
- Studera pålitliga källor. Konsultera en medicinsk lärobok eller läs utbildningsmaterial online från American Heart Association eller American Academy of Neurology.
- Skilj mellan de tre stroketyperna: ischemisk, hemorragisk och embolisk stroke. Alla kan leda till nedsatt hjärnfunktion och orsaka svårigheter att röra sig, se och tala, huvudvärk, yrsel eller förvirring.
- Förstå vad ischemisk stroke innebär. Det är ett tecken på att hjärnvävnad håller på att dö på grund av brist på näring och syre i blodet. Denna typ av stroke beror på en blockering och kan behandlas med blodförtunnande läkemedel, såsom acetylsalicylsyra (aspirin), samt trombolytika – så kallade proppupplösande läkemedel. Hemorragisk stroke orsakas däremot av en blödning och behandlas inte med dessa läkemedel.
- Skilj stroke från TIA. Vid en transitorisk ischemisk attack (TIA), ett allvarligt men övergående tillstånd, försvinner liknande symtom inom 24 timmar eller tidigare.
- Lär dig om tillstånd med liknande symtom. Bells pares, multipel skleros och migrän kan ge symtom som liknar stroke, men behandlas på helt andra sätt.
Förstå diagnostiska tester för stroke
- Fråga om CT-resultaten. En datortomografi avgör om stroken beror på en blödning i hjärnan, till exempel från ett läckande aneurysm – ett tillstånd som inte kan behandlas med blodförtunnande läkemedel. Mindre akut kan en magnetresonanstomografi (MR) avgöra om en ischemisk stroke har inträffat.
- Fråga om hjärt- och kärlundersökningar. Resultat från ekokardiografi och dopplerultraljud av cirkulationssystemet är viktiga. Förträngning av artärerna till hjärnan, hål i hjärtat och blodproppar som lossnar och fastnar i hjärnan kan alla orsaka stroke.
- Kontrollera din puls. En oregelbunden puls kan tyda på förmaksflimmer, ett tillstånd som diagnostiseras med hjärtmonitor eller elektrokardiogram (EKG) och som kan behandlas för att förebygga stroke.
- Fråga om invasiva tester. Diskutera med din läkare riskerna och fördelarna med undersökningar som lumbalpunktion och angiografi för att diagnostisera stroke eller ett blödande hjärnaneurysm.
Leta efter nya tecken och symtom på stroke
- Granska ditt ansikte. Spegla dig och le eller blås upp kinderna. Titta noga på de linjer som bildas mellan näsan och kinderna när du ler. Jämför ditt leende med en gammal bild, eller fråga vänner och familj om ditt utseende ser ut som vanligt. Om ena sidan ser annorlunda ut tyder det på svaghet, vilket kan vara ett tecken på stroke.
- Testa armarnas styrka. Håll fram båda händerna som om du bar en pizzabox. En ny obalans i styrka mellan händerna eller armarna kan vara ett varningstecken.
- Testa talet och medvetandet. Säg några meningar och ange vilken dag det är, vad du senast åt och vem du är. Nya svårigheter att tala eller förvirring kan vara tecken på stroke.
Kom ihåg: vid misstanke om stroke gäller det att agera snabbt. I Sverige används ofta AKUT-testet – Ansikte, Kropp, Uttal, Tid – för att snabbt identifiera symtom. Ring alltid 112 vid misstanke om stroke.
