Den mekanotillväxtfaktorn, eller MGF (Mechano-Growth Factor), är ett viktigt protein som förekommer i mänskliga vävnader. Det är en variant av ett annat mänskligt protein, den insulinliknande tillväxtfaktorn 1 (IGF-1). MGF har dessutom en mindre variant, E-peptiden, som endast består av MGF-proteinets C-terminala ände. Alla tre proteiner – MGF, IGF-1 och E-peptid – har mycket liknande effekter i kroppen.
Under den tidiga utvecklingen efter födseln produceras IGF-1 av levern och spelar en central roll i kroppstillväxten tillsammans med tillväxthormonet. Senare i livet bidrar IGF-1 till att upprätthålla kroppens vävnader och det allmänna välbefinnandet. Produktionen av IGF-1 minskar med åldern, vilket verkar bidra till minskad muskelmassa, så kallad atrofi. Forskning på djurmodeller tyder på att ökad IGF-1-produktion i muskelvävnad kan leda till ökad muskelmassa, så kallad hypertrofi, enligt en studie publicerad i tidskriften FEBS Letters år 2001. Dessutom kan IGF-1 främja återbildningen av nervceller, enligt en studie publicerad i Journal of Cerebral Blood Flow and Metabolism år 2009.
MGF kodas av samma gen som kodar för IGF-1 och kallas därför även för IGF-1Ec-varianten hos människor. Liksom alla proteinmolekyler har MGF en N-terminal och en C-terminal ände. Den C-terminala delen av MGF-molekylen, även känd som E-peptiden, kan fungera oberoende av resten av MGF-molekylen och verkar uppvisa samma skyddande egenskaper som hela MGF-molekylen.
MGF ökar muskelcellernas proliferation, en process där antalet muskelceller ökar genom celldelning. MGF-produktionen är minskad i muskelvävnaden hos äldre och kan vara kopplad till muskeldystrofi. En ökad MGF-produktion i musklerna skulle därför kunna ha en regenererande funktion och utgöra ett potentiellt terapeutiskt medel vid muskelreparation och muskeltillväxt, enligt en studie publicerad i tidskriften Protein Expression and Purification år 2008.
Utöver sin roll i muskelregeneration fann en studie publicerad i FASEB Journal år 2005 att MGF-produktionen ökade efter syrebrist i hjärnan (ischemi) i ischemitoleranta hippocampusneuroner hos gerbiler. Dessa resultat tyder på att MGF-molekylen även kan ha en neuroskyddande funktion vid hjärnischemi.
E-peptiden verkar ha liknande effekter som hela MGF-proteinet. En studie publicerad i FEBS Letters år 2007 visade att E-peptiden ökar cellproliferationen både i frisk och i sjuk muskelvävnad. Studien visade också att E-peptiden ökar stamcellspoolen i muskelvävnaden och därmed kan underlätta muskelreparation. E-peptiden kan också ha neuroskyddande egenskaper, precis som hela MGF-proteinet, enligt FASEB Journal-studien. Där fann man att E-peptiden hjälpte till att skydda nervceller mot skador i en gerbilmodell av hjärnischemi.
Eftersom E-peptiden kan syntetiseras i laboratorium med hjälp av molekylär kloningsteknik kan den ha en mer lovande roll som terapeutiskt medel än de större proteinerna MGF eller IGF-1.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online